Jojje OlssonUnder årets gång har mycket av den mediala och politiska uppmärksamheten legat på Nordkoreas kärnvapen och Donald Trumps tweets. Under tiden har Kina nästan obemärkt fortsatt sin expansion av konstgjorda öar och militär utrustning på internationellt vatten i Sydkinesiska havet.
Eftersom detta är en tålmodig expansion som sker bit för bit, så får den inte lika stor uppmärksamhet som exempelvis ett nordkoreanskt missiltest. Men Kinas militära expansion i Sydkinesiska havet, vars resursrika vatten även utgör värdens viktigaste handelsleder, kommer sannolikt få ännu större geopolitiska implikationer.
Sommaren 2016 dömde den internationella skiljedomstolen i Haag ut Kinas territoriella anspråk i detta hav som ogiltiga. Icke desto mindre har expansionen alltså fortsatt. Enligt Asia Maritime Transparency Initiative (AMTI) har Kina bara i år byggt 290 000 kvadratmeter faciliteter i detta omstridda område:
AMTI has identified all the permanent facilities on which China completed or began work since the start of the year. These include buildings ranging from underground storage areas and administrative buildings to large radar and sensor arrays. These facilities account for about 72 acres, or 290,000 square meters, of new real estate at Fiery Cross, Subi, and Mischief Reefs in the Spratlys, and North, Tree, and Triton Islands in the Paracels.
Den största byggnationen har skett vid revet Fiery Cross som ligger 275 kilometer utanför Vietnams kust, men hela 1 200 kilometer från det kinesiska fastlandet. Revet faller dock ändå väl innanför den markeringslinje av nio sträck med vilken Kina, stick i stäv med internationell lag, gör anspråk på 90 procent av detta enorma hav.
Under det senaste året har bland annat stora hangarer, avancerad radarutrustning och skal för framtida missilplattformar byggts här. Det konstgjorda revet innefattar redan en landningsbana, och har nu även berikats med underjordiska faciliteter där bränsle och ammunition kan förvaras.
Med hjälp av satellitbilder visar AMTI hur kinesisk militär under årets gång byggt liknande faciliteter vid ytterligare en dryg handfull öar, varav några ligger ännu längre bort från Kina än Fiery Cross.
Denna utbyggnad är viktig att uppmärksamma av flera skäl. Till att börja med så resulterar de konstgjorda öarna i enorma miljöskador. Haagtribunalen påpekade redan 2016 hur medveten förstörelse av känsliga korallrev utgör en nödvändig del av byggnationen av dessa öar.
Vidare så sker denna expansion utan hänsyn till internationell lag samt konventioner som Kina själva ratificerat. Förutom internationellt vatten så äger delar av aktiviteterna de facto rum mindre än 200 kilometer från andra länders kust, vilket enligt FN:s havsrätt utgör andra staters nationella territorium.
Som norrmannen Stein Ringen, professor i statsvetenskap vid Harvard University, påpekade tidigare i år så handlar detta därför om en av historiens största territoriella expansioner, långt mer omfattande än exempelvis Rysslands intrång i Ukraina:
In the South China Sea, China has undertaken one of the biggest territorial grabs ever in history, effectively confiscating vast territories that by international law are either international waters or belong to other countries, notably the Philippines and Vietnam. These territories are being colonized by the building of artificial islands, some with military bases. The area with China’s “nine-dash line” makes up more than 3 million of the South China Sea’s 3.5 million square kilometers. This grab is not something China might do, it is what it has done.
Herravälde över Sydkinesiska havet är en av ingredienserna den kinesiska regimens jakt på status som supermakt. Inget talar för att den kinesiska militären kommer trappa ner sina aktiviteter här; tvärtom så sjösattes förra månaden världens största grävare som ska kunna bygga konstgjorda öar snabbare än något annat fartyg.
För att förstå mer om anledningarna bakom denna territoriella expansion, läs med fördel Howard French nya bok ”Everything Under the Heavens: How the Past Helps Shape China’s Push for Global Power”, eller för den delen min recension av denna bok med titeln ”The Real Reasons Behind Chinese Expansionism”.
