Jojje OlssonFörra veckan utfärdade internationella valutafonden (IMF) en varning vad gäller den fortsatt växande skuldnivån i Kinas ekonomi.
Landets tillväxt har förvisso varit starkare än beräknat i år, och IMF skriver mycket riktigt upp prognosen från 6,2 till 6,7 procent för Kinas BNP-ökning under helåret 2017. Men samtidigt påpekas att detta beror på myndigheternas prioritet att nå uppsatta tillväxtmål på kort sikt, snarare än att värna om långsiktigt hållbar tillväxt.
Kina nuvarande administration har nämligen lovat att dubbla landets ekonomi till 2020 jämfört med 2010 års nivåer.
För att klara av detta har omfattande billiga krediter getts till företag utanför finanssektorn; bland annat The Guardian framhåller att Kinas skuldnivåer vid årsskiftet låg på 230 biljoner kronor (230 000 000 000 000 kronor) vilket är fyra gånger högre än för ett årtionde sedan.
IMF varnar vidare för att Kinas skuldnivåer kommer stiga från 235 till 300 procent av BNP fram till år 2022, vilket bland annat beror på en minskad effektivitet inom det hårt belånade finansiella systemet:
“International experience suggests that China’s credit growth is on a dangerous trajectory, with increasing risks of a disruptive adjustment and/or a marked growth slowdown,” the IMF said.
In its report, the IMF noted that debt was becoming less effective as a means of stimulating activity, noting that China needed three times as much credit in 2016 to achieve the same amount of growth as in 2008.
“Since 2008, private sector debt relative to GDP has risen by 80 percentage points to about 175% – such large increases have internationally been associated with sharp growth slowdowns and often financial crises”, the IMF said. It added that growth in the five years between 2012 and 2016 would have averaged 5.5% rather than 7.25% had credit growth been kept to a sustainable rate.
The fund said it now expected China to expand at an average rate of 6.4% over the next three years.
“The near-term growth outlook has firmed but at the cost of higher medium-term risks. Policy support, recovering external demand, and reform progress have helped keep growth strong. Amid strong momentum and an expectation that the authorities will do what it takes to achieve their medium-term growth target, staff have increased their medium-term baseline growth projections,” the IMF said.
Samtidigt som skulderna stiger, måste alltså mer krediter utfärdas för att Kina ska kunna bibehålla liknande tillväxtnivåer som tidigare. Men tillväxttalens förankring i verkligheten fortsätter samtidigt att ifrågasättas från flera håll.
Med anledning av IMF:s varning publicerade Forbes en artikel med uppskattningar om Kinas egentliga tillväxt från Conference Board, en 100 år gammal internationell organisation med 1 200 medlemsföretag.
I en ny rapport på 100 sidor kommer organisationen fram till att den kinesiska tillväxten de facto länge har varit lägre än vad myndigheterna uppger:
What do these GDP figures tell us? First, instead of ranging between lower and upper bounds of 8 and 12 percent growth as in the official Chinese statistics, the Conference Board shows a growth range of 4 to 9 percent. Over the past five years, China’s growth has averaged below 5 percent according to the Conference Board versus the official figure of 7.5 percent.
Det finns allts flera anledningar att ifrågasätta tillståndet i den kinesiska ekonomin, även om tillväxtsiffrorna de kommande åren sannolikt kommer fortsätta vara högre än 6 procent.
Till att börja med finns en risk att den reella tillväxten är lägre än den officiellt rapporterade. Men framför allt är det en tillväxt som bygger på lån och billiga krediter, vilket förr eller senare kommer straffa sig.
Kinas tillbakavisade dock varningar och kritik från IMF, och menade istället att den starka tillväxten 2017 beror på reformåtgärder från myndigheternas sida.
