Tyskland konfronterar Kina om Liu Xia, internetkontroll

29 juli, 2017

I en tid då allt färre regeringar eller näringslivsaktörer vågar ifrågasätta utvecklingen i Kina av rädsla för ekonomiska repressalier, står Tyskland ofta ut som ett föredömligt undantag. Två tydliga exempel kunde ses bara under detta veckoslut.

I torsdags skrev jag för Expressen om hur Kina ständigt utökar sin kontroll över internet. Det senaste steget i detta led är ett totalförbud mot de VPN-tjänster som kan användas för att kringgå landets internetcensur.

Regimens totala kontroll över internet utgör inte bara övergrepp mot yttrande- och informationsfrihet. Den är också protektionism i sin finaste form – utländska internetföretag tillåts inte verka på den kinesiska marknaden, samtidigt som kinesiska appar och tjänster expanderar globalt utan liknande.

Trots detta har myndigheter och internetföretag – sannolikt av rädsla för att stöta sig med Kinas ledning – varit tysta sedan förbudet mot VPN offentliggjordes tidigare denna månad.

Under gårdagen visade dock den tyska ambassadören i Peking mod och beslutsamhet genom att kritisera beslutet:

Germany’s top envoy to China called on Beijing to guarantee access to a free flow of information and warned that the government’s moves to tighten its control over the internet would dampen European companies’ interest in investing in China.

Ambassador Michael Clauss made the call amid growing concern among China’s online users and business community over Beijing’s cyberspace clampdown, from its recent launch of the cybersecurity law to a plan to further block the use of virtual private network (VPN) services.

(…)

Clauss said many observers are concerned that China is creating the legal and technical framework for some kind of Chinese intranet, despite the official rhetoric about opening up further and supporting globalisation.

“If these VPN plans were implemented, this would undoubtedly damage China’s attractiveness for foreign companies, students, scientists and tourists,” he said

Ambassadören menar vidare att huruvida Kinas regim tänker fortsätta begränsa tillgången till internationell kommunikation och information är en politisk fråga som måste få ett tydligt svar.

Märk även att ambassadören använder ordet ”intranät”, liksom min artikel i Expressen hade rubriken ”Kina vill göra internet till intranät”. Detta kan låta något tufft tilltaget, men tyvärr är det åt detta håll utvecklingen de senaste åren har gått vad gäller övervakning och kontroll av internet i Kina.

Ett andra och kanske ännu mer talande exempel på hur tyska myndigheter vågar stå upp mot Kina rör Liu Xia, änkan till nobelpristagaren Liu Xiaobo som tidigare denna månad gick bort i cancer som han utvecklat under sin tid fängelse.

Liu Xiaobos öde är en sorglig affär även med kinesiska mått mätt. Hans död följdes av en hastig begravningsceremoni där civilklädda poliser låtsades utgöra vänner och bekanta, varefter myndigheterna gjort allt för att försöka tysta ner omständigheterna kring fallet.

Detta innefattar gripandet av vänner som utfört privata minnestjänster, samt att Liu Xia har försvunnit spårlöst. Hon har suttit i husarrest sedan 2010, men hålls nu under så pass strikt kontroll att inte ens hennes närmaste vänner vet vart hon befinner sig.

Få länder har varit villiga att utfärda skarp kritik över, eftersom kinesiska myndigheter direkt och mycket kraftfullt klargjort att man ser denna förföljelse som ”Kinas inre angelägenheter”.

Men under gårdagen rapporterade Reuters om hur Tyskland nu valt att ta bladet från munnen:

Germany is deeply concerned about China’s apparent unwillingness to discuss removing restrictions against the widow of Nobel Peace Prize winner Liu Xiaobo, an embassy source said on Friday, two weeks after the activist died of cancer in custody.

(…)

”The German Embassy remains deeply concerned about the apparent unwillingness to discuss lifting restrictions against Mrs. Liu Xia, for which the Chinese authorities have been unable to cite any legal foundation,” the source told Reuters.

”A number of ambassadors have repeatedly asked for a meeting with Chinese security organs — so far to no avail,” the source said, adding the embassy has been unable to contact Liu Xia.

Reuters har även talat med diplomatiska källor som bekräftat att Liu Xia tidigare i telefonsamtal med tyska ambassaden uppgett att hon vill ta sig till Tyskland.

Detta fick bland annat den tyska utrikesministern Sigmar Gabriel att tidigare denna månad uppmana Kina att låta Liu Xia och hennes bror – som även han dömts till fängelse och nu lever under övervakning – att lämna landet.

Tyskland är ett bra exempel på en nation som lyckas bedriva en omfattande handel med Kina, samtidigt som man är rakryggad nog att uttrycka bekymmer över de värsta övergreppen som sker i landet.

Flera oroliga och giriga västerländska regeringar borde lära av den tyska.

Kinamedias nya artiklar direkt till din inkorg

Gör som 770 andra, prenumerera du med.

Lyssna på Kinamedia: Nya kalla kriget

App Icon Apple Podcasts

Translate article