I dag skriver jag för Expressen om Kinas ambition att inte bara utöva total kontroll och censur över sitt eget internet, utan även sprida denna modell till omvärlden.
Enligt en NGO vid namn Freedom House har Kina redan världens minst fria internet, efter länder som Saudiarabien, Syrien och Iran. Tidigare denna månad blockerades även WhatsApp, samtidigt som ett totalförbud med början februari 2018 mot VPN infördes. Då blir det sannolikt inget Facebook, Google, Twitter eller Youtube i Kina ens för utbytesstudenter.
Som jag skriver i Expressen så har kinesiska myndigheter förvandlat internet till ett verktyg för att sätta dit aktivister, snarare än tvärtom:
När mikrobloggar blev en fluga i Kina för något årtionde sedan hoppades många på internet som en metod för aktivister att organisera sig och utbyta idéer. Men i stället har nätet blivit ett utmärkt verktyg för Kinas myndigheter att kartlägga och gripa dissidenter. Den totala kontrollen väcker avund i andra diktaturer. Enligt Reportrar utan gränser har Kina redan exporterat sofistikerad teknik för censur och övervakning av internet till bland annat Kuba, Zimbabwe och Vitryssland.
Tack vare sin ekonomiska makt har Kina även kommit en bra bit på vägen med att sprida sin framtida vision av ett globalt internet baserat på flera intranät, som varje lands myndigheter utövar total kontroll över:
Kina försöker även sprida sin modell till världens demokratier. Vid en ny årlig sammankomst kallad World Internet Conference presenterade Xi Jinping 2015 sin vision om ett framtida globalt internet baserat på “cybersuveränitet”. Konceptet innebär att varje nation ska styra över sitt internet utan att andra länder eller organisationer “blandar sig i” genom att ifrågasätta eller kritisera.
Vid samma konferens sa den kinesiska internetchefen Lu Wei att det inte förekommer någon censur av internet i Kina. Myndigheterna bara “reglerar” vissa delar av innehållet. Hans orwellianska framträdande följdes av tigande chefer från bland andra Netflix, Apple, Microsoft, Facebook, Linkedin, IBM och Wikipedia.
(…)
Västerländska storföretag legitimerar Kinas stryptag på internet eftersom de är livrädda att förlora marknadsandelar i landet. Därför gör man precis som regimen vill. Som jag tidigare skrivit i Expressen (19/12) så utvecklar Facebook en mjukvara för censur åt Kinas kommunistparti.
Den kinesiska regimens kontroll av internet är inte längre bara något som angår Kina. Det är även ett övergrepp på idén om ett fritt internet, och drabbar i allt större utsträckning även personer utanför Kina:
Det är lätt att se på övergrepp i Kina som ett kinesiskt problem. Men det innebär även ett övergrepp på internet som globalt verktyg för innovation genom fritt utbyte av information och kulturella influenser. Kina har också ändrat definitionen av det globala internet i policydokument i FN. Samtidigt tvingas utländska företag allt oftare medverka i hetsjakten på oliktänkande för att inte stängas ute från Kina.
En nära vän till den svenska förläggaren Gui Minhai berättade nyligen för mig här i Taipei om hur Gui kidnappades i Thailand efter att ha skrivit sin adress i en privat chatt på mjukvaran WeChat. Kinesiska myndigheter har full insyn i denna app med 900 miljoner aktiva användare som nu expanderar snabbt i utlandet. Utan de restriktioner som västerländska internetföretag tvingas följa i Kina.
Läs hela min artikel via Expressens hemsida.