Xu Zhiyong, förgrundsfigur för demokrati i Kina, släpps ur fängelse

Samma vecka som Liu Xiaobo avlider i obehandlad levercancer, släpps den kanske nu allra största förgrundsfiguren för mänskliga rättigheter och demokrati i Kina ut från fängelset.

Xu Zhiyong grundade redan 2003 en NGO vid namn Gongmeng tillsammans med två andra advokater. Deras arbete kom att störas av kinesiska myndigheter från första början, men det hindrade inte Xu att utvidga verksamheten och bland annat vara försvarsadvokat åt bland annat Gao Zhisheng och den blinda advokaten Chen Guangcheng, i några av Kinas absolut känsligaste politiska rättsfall vid mitten av 2000-talet.

Liksom var fallet med Liu Xiaobo, så publicerade Xu Zhiyong ett politiskt manifest som i myndigheterna ögon fick honom att framstå som ett hot. Det hade rubriken ”De nya medborgarnas rörelse”, och gav snart också namn åt en rörelse med syfte att förbättra såväl tillståndet för mänskliga rättigheter som landets rättssystem.

Han arresterades sedan 2013 och dömdes till fyra års fängelse. När han i dag släpps blir det första dagen i frihet han får spendera med sin treåriga dotter.

Men, som China Change påpekar, så innebär hans frisläppande inte att han är fri. Under gårdagen försökte flera andra aktivister åka till fängelset för att välkomna Xu. Men vägen till fängelset var avspärrad, och när aktivisterna tog in på ett hostel i så stormades det av polis under natten.

Xu eskorterades till sitt hem i Peking av säkerhetsagenter, och när vänner försökte besöka honom tidigare i dag så stoppades de utanför huset av civilklädda poliser.

Efter fyra år i fängelse känner Xu givetvis inte till vidden av det nedslag som ägt rum på Kinas civilsamhälle under tiden, som inkluderar tortyr och fängslande av flera av hans vänner. Frågan är om han nu kommer fortsätta sin kamp, eller hålla en lägre profil av rädsla för att bli fängslad på nytt.

Hans bakgrundshistoria som envis och målmedveten aktivist talar för att han kommer fortsätta. I min förra bok ”Det nya Kina – den repressiva stormakten”, finns en utförlig bakgrund av Xu Zhiyongs arbete och personlighet. Där står bland annat att läsa:

Vid tidpunkten för Charta 08 existerade en aktiv NGO vid namn Gongmeng (fritt översatt: ”Initiativ för en öppen konstitution”) som grundades redan 2003 efter att tre juridikdoktorander vid Peking University skrivit ett öppet brev till Kinas nationella folkkongress. Xu Zhiyong, Teng Biao och Yu Jiang upprördes av att en 27-årig student vid namn Sun Zhigang slagits ihjäl av polis bara för att han inte haft sina folkbokföringsdokument i ordning.

Till allas stora förvåning lyckades de tre unga advokaterna med sitt brev få myndigheterna att avskaffa en illa omtyckt lag som gav polisen rätt att godtyckligt arrestera individer som vistades utanför sin hemort. Fallet fick stor uppmärksamhet i Kina, och trion kontaktades nu av flera personer som ansåg sig ha blivit orättvist behandlade av rättsväsendet.

(…)

Medan Yu Jiang distanserade sig från Gongmeng och Teng Biao lade mycket tid på sin akademiska karriär, så framstod den outröttlige Xu Zhiyong snart som rörelsens eldsjäl. (Teng berättade senare att han själv blev ”förkrossad” då de båda belades med förbud att undervisa på universitet, medan Xu ”inte brydde sig”.) Då Xu träffade på en familj från norra Kina som kommit till Peking för att överklaga ett rättsfall, så levde han tillsammans med dem i en underjordisk tunnel i tre dagar för att bättre förstå deras situation. Xu beblandade sig ofta med migrantarbetare och folk från andra delar av Kina som övergett allt för att komma till Peking och klaga på det orättvisa rättssystemet. Han blev flera gånger misshandlad av polis då han följde med på deras demonstrationer. Då Xu överfölls försökte han alltid skydda sig genom att återge paragrafer från lagen, och aldrig genom att avslöja sin identitet som doktorand vid landets mest prestigefyllda universitet. Viljan att lära sig de utsattas situation på riktigt fick många kollegor att beskriva Xu som ”modig”, ”behärskad” och ”självuppoffrande”.

(…)

Från och med slutet av 2012 ägde flera protester rum på gatorna i en rad kinesiska städer, där demonstranterna i enighet med Xu Zhiyongs text krävde att politiker och tjänstemän skulle offentliggöra sina tillgångar. Kraven tycktes ligga rätt i tiden, med tanke på Xi Jinpings tal samma vinter om att korruptionen måste bekämpas med alla medel. Kanske hade De nya medborgarnas rörelse nu äntligen möjlighet att påverka samhället? Men händelserna skapade stor oro hos myndigheterna som vid början av 2013 istället arresterade flera av demonstranterna.

Xu höjde insatsen då han i april samma år i ett öppet brev till myndigheterna krävde att tio av de frihetsberövade skulle släppas. Det skulle han inte ha gjort, för sedan en månad tillbaka var nu Xi Jinping president. Omedelbart efter sitt öppna brev sattes Xu i husarrest, för att sedan anhållas formellt arresteras i augusti – till och med advokaten som försökte få Xu frisläppt arresterades. I januari 2014 dömdes så Xu till fyra års fängelse för brott som att ha ”samlat en folkmassa och stört ordningen” samt ”uppmuntrat” folk till att veckla ut tygstycken och banners med politiska budskap.

Samma år arresterades ytterligare ett par dussin medlemmar från ”De nya medborgarnas rörelse”, varav sju dömdes till upp till sex och ett halvt års fängelse med samma diffusa brottsrubriceringar.

Denna generation aktivister är nu på väg ut från fängelset, och deras naturliga ledare Xu Zhiyong är alltså redan släppt.

För en mer utförlig bakgrund av såväl Xu som aktivism i de nutida Kina, vänligen överväg att läsa min bok ”Det nya Kina” som går att köpa bland annat via Bokus (217 kronor) och Adlibris (219 kronor).