Donald Trump och Xi Jinping i storbråk

Den senaste dryga veckan har förhållandet mellan Kinas president Xi Jinping och hans amerikanska motsvarighet Donald Trump surnat till ordentligt. Enligt många var detta bara en tidsfråga, eftersom det vore osannolikt att två egon av denna storlek kan komma bra överens under en längre tid – särskilt då de har vitt skilda politiska mål.

Under sin valkampanj bedrev Trump en närmast populistisk retorik mot Kina. Han menade att landet stal amerikanska jobb och hotade bland annat med att märka Kina som valutamanipulatör och införa strafftullar på dess exportvaror.

När Trump väl kom till makten blev det ett annat ljud i skällan. När han bjöd in Xi till besök i Mar-a-Lago, Florida, talades det om “stora framsteg” under samtalen. Trump kallade Xi för “en bra man” och omvärlden uppmärksammade att en så kallad “bromance” rådde mellan de båda ledarna.

De varmhjärtade vänskapen från mötet i Mar-a-Lago är ett minne blott.

Bakgrunden till detta var, givetvis, att Donald Trump ville ha Kinas hjälp med att hindra Nordkoreas utveckling av kärnvapen. Kina står för över 80 procent av all handel med Nordkorea, och förser även landet med teknik som är nödvändig för dess missilprogram.

Om Kina verkligen hade viljan att gå hårt fram mot Nordkorea, så skulle man kunna avbryta all handel och dessutom strypa importen av olja och andra helt nödvändiga varor för att Nordkorea ska fungera som stat.

Kina har visat god samarbetsvilja muntligt. Men, som så ofta annars, har det sett annorlunda ut i praktiken. Exempelvis ökade handeln mellan Kina och Nordkorea ordentligt under årets första kvartal. Uppgifter som detta gör att USA inte helhjärtat litar på Kinas vilja att samarbeta, vilket bland annat Trump gav uttryck för på Twitter tidigare i veckan:

Spänningarna ökade givetvis ytterligare när Nordkorea denna vecka utförde ännu ett missiltest; det elfte i ordningen sedan Trump blev president. Den interkontinentala ballistiska missilen som denna gång avfyrades sägs kunna nå Alaska, och ses som ett tydligt tecken på framsteg inom Nordkoreas kärnvapenprogram.

Eftersom Nordkorea fortsätter göra dessa framsteg, samtidigt som handeln med Kina ökar, så verkar delar av den amerikanska administrationen nu inse att ett samarbete med Kina på denna punkt är fruktlöst. Många har även efterlyst “hårdare tag” mot Kina, då man anser att landet svikit sina förpliktelser vad gäller Nordkorea.

Faktum är att tecken på sådana hårda tag kunde ses redan innan Nordkoreas missiltest tidigare i veckan. De sammanfattas bland av Time Magazine i en artikel med rubriken ”Beijing Hits Out at U.S. Navy Exercises in South China Sea in a Sign of Turbulent Relations Ahead”:

The honeymoon, it appears, is over. On Sunday, Beijing warned the U.S. government that sending an American naval vessel into territorial waters it claims around the Paracel Islands in the disputed South China Sea was a “serious political and military provocation,” in the latest of a slew of incidents that augur souring relations between the world’s two largest economies.

(…)

Over the past week, though, the U.S. has taken aim at China on numerous issues: downgrading China to its lowest Tier 3 regarding its efforts to combat human-trafficking; robustly criticizing Beijing over its treatment of jailed dissident and Nobel Peace Prize winner Liu Xiaobo, who is suffering from terminal cancer; agreeing $1.4 billion of American arms sale to Taiwan; and imposing secondary sanctions on Chinese firms doing business with North Korea.

Att skicka krigsfartyg nära öar som Kina gör anspråk på, sälja vapen till Taiwan samt införa sanktioner mot kinesiska banker och företag som gör affärer med Nordkorea är handlingar som – förutsägbart nog – fördömts av Kina.

Detta gäller särskilt krigsfartyget. Så kallade “freedom of navigation mission” utfördes ofta under Barack Obamas tid som president, men mer sällan under Trump, eftersom han försökt blidka de kinesiska myndigheterna. Svaret blev därför extra skarpt från Kina denna gång, skriver bland annat Time Magazine:

Foreign Ministry spokesperson Lu Kang said in a statement that China sent military vessels and fighter planes to ward off the USS Stethem, warning that approaching the Paracels, which are known as the Xisha Islands in China and are also claimed by Taiwan and Vietnam, “violated Chinese and international law, infringed upon China’s sovereignty, disrupted peace, security and order of the relevant waters and put in jeopardy the facilities and personnel on the Chinese islands,” according to the state-run China Daily newspaper.

The condemnation is among the strongest since U.S. President Donald Trump came to office Jan. 20.

Vidare har även den amerikanska delegationen i FN:s säkerhetsråd varnat för åtgärder vad gäller handeln mellan Kina och USA, med anledning av att Kina drar nytta av sin delvis otillåtna handel med Nordkorea. Detta är en fråga som säkerligen kommer behandlas under det pågående G20-mötet i Tyskland, som riskerar utvecklas till en dragkamp mellan Donald Trump och Xi Jinping.

I vilket fall så står det nu utom rimligt tvivel att relationen mellan USA och Kina kommer försämras inom den närmaste framtiden. Omvärlden måste vara beredd på att presidenterna för världens två största länder kommer braka samman snart, samt ställa sig frågan vad konsekvenserna av detta kan bli.

Relaterad läsning:

Time for Trump to Get Tough on China” (Politico)
China’s Xi warns Trump of ‘negative factors’ hurting US ties” (AFP)
Why China tolerates a nuclear North Korea” (Bangkok Post)
U.S. seeks funds tied to North Korea from eight big banks” (Reuters)
US, China relations begin to cool as Trump’s honeymoon with Xi ends” (CNN)
Haley warns China on North Korea, says Beijing risks U.S. trade” (Politico)