När EU blev till så var det främst av två anledningar. Dels skulle unionen förhindra nya storskaliga krig på kontinenten. Vidare var tanken att Europas många länder tillsammans skulle få en starkare röst i omvärlden, vilken kunde användas för att försvara europeiska värderingar som demokrati och mänskliga rättigheter.
Den senaste månaden har det blivit uppenbart att målsättning nummer två till stor del misslyckats. I går rapporterade bland annat Reuters hur EU för första gången inte kunnat leverera ett gemensamt uttalande vid FN:s råd för mänskliga rättigheter, eftersom Grekland motsatte sig kritik av Kina på denna punkt.
Uttalandet skulle bland annat kritisera den pågående kampanjen mot civilsamhället i Kina, som enligt många internationella organisationer är den värsta sedan efterdyningarna av massakern vid Himmelska fridens torg 1989. Men eftersom det är nödvändigt att alla 28 medlemsstater är med på uttalandet, så uteblev kritiken helt och hållet.
Uttalandet – som skulle ha offentliggjorts i Geneve i torsdags – är av en typ som gör det möjligt för EU:s medlemsstater att tillsammans uppmärksamma övergrepp mot mänskliga rättigheter, snarare än att som ensam nation lyfta dessa frågor och därmed riskera ekonomiska repressalier från Kina.
Diplomater som Reuters talat med säger att Greklands beslut kraftigt underminerar såväl EU:s status som förespråkare av mänskliga rättigheter, som den allmänna kampen för dessa i Kina. Så varför motsatte sig då Grekland det gemensamma uttalandet?
Enligt grekerna själva hade uttalandet varit ”kontraproduktivt”, och man ser hellre att ämnet tas upp med Kina i andra sammanhang. Men den verkliga anledningen tros hänga samman med den allt närmare ekonomiska relationen mellan de båda länderna, påpekar bland annat The Guardian:
Greece’s decision was directly attributed to huge Chinese investments in the economically depressed country. China’s biggest shipping company, Cosco, bought a 51% stake in Piraeus, Greece’s largest port, for €280.5m last year as part of plans to make the country a shipping hub between Asia and eastern Europe.
Earlier this month Piraeus also teamed up with the port of Shanghai in a deal that will see goods and container shipping between the two soar. Beijing has also acquired a 51% share of Greece’s public power corporation’s grid operator.
Under the leftist government of Alexis Tsipras, the prime minister, Sino-Greek relations have improved dramatically in recent years, and senior communist party officials have made regular visits to Athens.
Diplomater som Reuters talat med understryker även det ovärdiga i att Greklands beslut kom just efter att eurozonens finansministrar förra veckan gått med en ny runda nödlån till grekerna för att landet ska kunna undvika statsbankrutt.
Men detta är inte första gången i år som EU misslyckats med att gemensamt kritisera de tilltagande övergreppen mot mänskliga rättigheter i Kina. Det är faktiskt tredje gången på mindre än en månad, varnar Human Rights Watch för i dag:
The EU and its member states have committed to throw the EU’s “full weight behind advocates of liberty, democracy and human rights throughout the world,” and the groups have long urged that the EU demonstrate a unified, unambiguous position on human rights in China as the situation there has deteriorated.
Yet, at a summit in Brussels on June 1-2, the EU Council and Commission presidents in public did not forcefully condemn China’s deteriorating human rights situation, nor call for the release of political prisoners, including EU citizens. The EU also did not mark the anniversary of the Tiananmen Square massacre on June 4. And the EU and its member states on June 15 did not deliver a statement under agenda item 4 in the United Nations Human Rights Council – a first for the EU, whose statements over a decade at the council have generally sent a message of solidarity to activists and of warning to Beijing by denouncing the Chinese government’s crackdown on critical voices and persistent violations of basic freedoms.
“On three occasions over three weeks the EU demonstrated no intention, compassion, or strategic vision to stem the tide of human rights abuses in China,” said Sophie Richardson, China director at Human Rights Watch. “The EU should not further harm its credibility, but rather redirect its efforts toward bringing meaningful change to China.”
På grund av denna oroande trend uppmanar Human Rights Watch – tillsammans med sex andra internationella organisationer – att EU ställer in nästa runda av den årliga konferensen ”EU-China Human Rights Dialogue” som ska hållas i Bryssel 22-23 juni.
Under de nuvarande omständigheterna, när EU inte ens kan samsas om den mest grundläggande kritiken mot Kina på detta område, så riskerar ”EU-China Human Rights Dialogue” att tjäna som ett billigt alibi för europeiska ledare som vill undvika att ta upp besvärliga frågor med Kina i andra sammanhang.
Reuters noterar att Ungern tidigare flera gånger motsatt sig gemensamma uttalanden som kritiserar utvecklingen gällande mänskliga rättigheter i Kina under president Xi Jinping. Liksom Grekland så är Ungern en stor mottagare av kinesiska investeringar, och dess auktoritära president Victor Orban är knappast heller någon helhjärtad demokratisk förkämpe.
Därmed har Kina lyckats tygla EU på samma vis som den asiatiska motsvarigheten ASEAN. Inte heller ASEAN lyckats längre särskilt ofta komma med några kraftiga gemensamma uttalanden mot Kina, då dessa ofta blockeras av Kambodja eller Laos, vars båda auktoritära regeringar är beroende av kinesiskt kapital.
Och som jag skrev här på InBeijing förra veckan så ökar även Kinas politiska inflytande i FN mycket snabbt; ett inflytande som under det senaste året allt oftare använts i politiska syften.
