Jojje OlssonI dag meddelade svenska Säkerhetspolisen (Säpo) att en man arresterades under gårdagen för ”grov olovlig underrättelseverksamhet”.
Det handlar om en man som misstänks ha kartlagt vad Säpo kallar ”den tibetanska miljön” i Sverige på uppdrag av ett annat land, skriver Dagens Nyheter:
Brottet kallas flyktingspionage. Det är ett sätt för repressiva regimer att få kontroll över personer som flytt från landet och försöka hindra dessa från att sprida regimkritik.
– Vi har känt till personen under en längre tid och sett att han samlat uppgifter och kartlagt den tibetanska miljön. Han har lämnat uppgifterna till en annan stat, säger Simon Bynert, pressekreterare hos Säpo.
Under veckan ska nu ”flera utredningsåtgärder” vidtas med utgångspunkt i gripandet, bland annat flera förhör och husrannsakningar, säger Säpos pressekreterare.
Säpo vill dock inte bekräfta huruvida Kina är det ”andra landet” som mannen har spionerat för, men det är en slutsats så självklar att jag törs skriva den som rubrik.
Kina lägger nämligen stora resurser på att kartlägga tibetanska och uiguriska folkgrupper utomlands, eftersom de ofta förmedlar en bild av läget i provinserna Tibet och Xinjiang som den kinesiska regimen inte vill ska spridas.
Och det är heller inte första gången detta sker i Sverige. I kapitlet ”Xinjiang och Tibet” i min senaste bok ”Det nya Kina” skriver jag mer om denna företeelse:
2010 avslöjades en spionskandal vid den kinesiska ambassaden i Stockholm, då en uigurisk man dömdes till sexton månaders fängelse av svensk domstol för att ha spionerat på uigurer som lever i exil i Sverige. Under ett och ett halvt års tid samlade mannen in personlig information om svenska uigurer som sedan lämnades till Kinas ambassad. Telefonavlyssningar av Säpo visade hur ambassaden jobbade med att kartlägga och förfölja oppositionella kineser i Sverige. Det visade sig också att mannen hade infiltrerat exilorganisationen World Uyghur Congress.
Året därpå ägde en liknande rättegång rum i München, där tre uigurer dömdes för olaga underrättelseverksamhet. Enligt dokument från rättegången fälldes en av männen för att ha spionerat på den uiguriska diasporan i Tyskland och sedan skickat informationen till den kinesiska underrättelsetjänsten.
Kartläggningen används ofta som grund för förföljelser. I ”Det nya Kina” ger jag även flera exempel på hur tibetaner eller uigurer i Kina råkat illa ut för vad utvandrad familj eller bekanta gjort i sina nya hemländer:
Värre har det då gått för den uiguriska journalisten Shorhet Hoshur som lämnade Kina redan 1994 efter att ha fått problem med myndigheterna på grund av sin rapportering. I dag är han amerikansk medborgare och jobbar för Radio Free Asia. Bland annat New York Times har lovordat Hoshurs rapportering från Xinjiang som ”en av få tillförlitliga informationskällor om händelserna i en del av Kina som myndigheterna försöker gömma undan från granskning av omvärlden”. Under de senaste åren har Hoshurs familj börjat råka allt mer illa ut; sommaren 2014 dömdes en av hans bröder till fem års fängelse för brott mot statlig säkerhet, och året därpå arresterades hans två andra bröder efter att ha talat med Hoshur om rättegången på telefon. De väntar nu på åtal för att ha läckt statshemligheter.
Det ska bli intressant att följa detta, och se vad fallet betyder för den redan ansträngda diplomatiska relationen med ett Kina som hållit svenska förläggaren Gui Minhai inspärrad i över 16 månader utan rättegång.
