I det aktuella numret av medlemstidningen Journalisten har jag skrivit ett uppslag om det allt tuffare klimatet för media i Kina. Framför allt fokuserar artikeln på det ökade förtrycket mot kinesiska journalister, som många läsare i väst är i stort sett helt okunniga om.
Svensk media fokuserar ofta på eventuella hot mot svenska journalister, eller utländska kollegor som dör då de rapporterar i krigszoner. I Kina dör få reportrar – men landet har 49 journalister i fängelse vilket är i särklass flest i hela världen.
Metoden för att kontrollera inhemsk media bygger på en tålmodig kombination av repressiva lagar, självcensur och ett ständigt hot om fängelse för den journalist som vågar ta egna initiativ.
Det skapar sällan samman rubriker som krig eller enstaka terrorattentat, men bygger i längden upp en mycket värre arbetsmiljö som kännetecknas av total kontroll. Exempelvis rankar Reportrar utan gränser Kina på plats 176 av 180 i sitt senaste index över global pressfrihet; bakom länder som Somalia, Iran och Sudan.
I min artikel intervjuar jag dels en forskare från Committee to Protect Journalists som påpekar hur arbetsmiljön blivit allt sämre för kinesiska journalister sedan Xi Jinping blev president i början av 2013. Vidare talar jag även med en kinesisk journalist som blivit frihetsberövad av polis tre gånger – en gång så sent som förra månaden då han även misshandlades.
Jag beskriver även hur utländska journalister drabbas samt hur Kina försöker exportera sin världsbild till andra länder genom stora satsningar på expansion av landets statliga media. Läs artikeln här nedan eller i större version via Scribd.