Jojje OlssonUnder gårdagen antog Kina en ny, sträng och svepande lag för att bättre kunna kontrollera utländska NGO:s som verkar i landet.
Lagen placerar dessa utländska organisationer under säkerhetsministeriets kontroll, snarare än som tidigare under civilministeriets. Organisationerna måste registrera sig hos säkerhetsministeriet, och får heller inte använda sig av bankkonton som inte registrerats hos samma ministerium.
Vidare förbjuder lagen NGO:s att ägna sig åt politiska eller religiösa aktiviteter, och får heller inte skada ”Kinas nationella intressen” eller ”etniska enighet”.
Enligt den nya lagen måste alla utländska NGO:s förse myndigheterna med en årlig budget och arbetsplan. Polisen ges rätt att när som helst gå genom deras material samt besöka kontoren som också kan stängas ner omedelbart vid misstanke om ”illegala aktiviteter”.
Anställda kan godtyckligt förhöras och anhållas i femton dagar om de har ”hindrat rättvisan, hittat på rykten, skvallrat, spridit skadlig information, finansierat politiska eller religiösa aktiviteter eller hotat den statliga säkerheten”.
Straff kommer utmätas till individer som är ansvariga för NGO:s vars aktiviteter ”delar landet eller skadar den nationella enigheten eller uppviglar mot staten”.
Kinesiska tjänstemän har länge talat om nödvändigheten av en lag likt denna för att förbättra styret av de cirka 7 000 utländska NGO:s som hittills i Kina opererat i en gråzon.
Samtidigt intervjuar The Guardian en aktivist som är tveksam om lagens egentliga intentioner:
Lu Jun, a well-known social activist who was forced to move to the US last year after his organisation was targeted by law enforcement, described the decision to give greater powers to police as a disaster.
“The real purpose of the foreign NGO law is to restrict foreign NGOs’ activities in China and to restrict domestic-rights NGOs’ activities in China by cutting the connection between [the two],” he said.
Lu, whose group, Yirenping, has campaigned on health and employment issues, claimed Beijing was attempting to use the new legislation to neutralise foreign-supported groups that it suspected were attempting to destabilise the government. “They consider foreign NGOs and some domestic NGOs as a threat to their regime,” he said.
Även flera människorättsgrupper uttrycker stark kritik mot den nya lagen. William Nee vid Amnesty International menar att den ger myndigheter och polis i det närmaste obegränsad makt att styra utländska organisationers aktiviteter.
Kritiker menar att lagen, som börjar gälla från och med 1 januari 2017, instiftats på grund av myndigheternas rädsla för att utländska NGO:s sprider idéer om ”västerländska koncept” som demokrati och yttrandefrihet.
Deras arbete kommer även försvåras genom att varje utländsk NGO måste hitta en kinesisk partnerorganisation. Ännu finns ingen definition om vilka organisationer som tillåts agera partners, men sannolikheten är stor att många kinesiska organisationer inte vågar ta risken att associeras med dem.
Inte heller definieras tydligt vilka utländska organisationer som omfattas av den nya lagen. Enligt nyhetsbyrån Xinhua gäller bestämmelserna även för grupper som ”stiftelser, samhällsgrupper eller tankesmedjor”.
Enligt aktivisten Lu Jun innebär den nya lagen att Kina kommer se på NGO:s som ”fiender snarare än vänner”.
Detta kan i sin tur få flera organisationer att dra tillbaka såväl kontor som ekonomiska bidrag från Kina, vilket i sin tur skulle slå hårt mot inhemska NGO:s som redan i dag har stora restriktioner för finansiering och insamling av pengar.
Men främst kommer den nya lagen drabba Kinas handikappade, fattiga, sjuka, migrantarbetare aids-patienter, och andra marginaliserade grupper som många utländska och inhemska NGO:s kämpar för.
