En ny undersökning som uppmärksammades i kinesisk media under gårdagen visar att över 80 procent av grundvattnet som används av jordbruk, fabriker och hushåll på den kinesiska landsbygden egentligen är för smutsigt för att vare sig dricka eller bada i.
Det handlar om officiella tester vid 2 103 underjordiska brunnar av det slag som majoriteten av alla byar och mindre städer är beroende av för sin vattenförsörjning. Djupare resorvarer som förser de flesta större kinesiska städer med vatten ingick alltså inte i undersökningen.
Icke desto mindre fick resultatet många analytiker att återupprepa farhågan om att det är föroreningar av vatten och inte luft som är Kinas största miljöproblem, rapporterar bland annat New York Times:
“From my point of view, this shows how water is the biggest environmental issue in China,” said Dabo Guan, a professor at the University of East Anglia in Britain who has been studying water pollution and scarcity in China.
“People in the cities, they see air pollution every day, so it creates huge pressure from the public. But in the cities, people don’t see how bad the water pollution is,” Professor Guan said. “They don’t have the same sense.”
En annan expert menade att bekymren med Kinas grundvatten nästa glömts bort trots att miljöproblem blivit ett allt mer diskuterat ämne i landet på senare år. Även denna rapport offentliggjordes långt tidigare innan kinesisk media uppmärksammade den under gårdagen.
Undersökningen av de drygt 2 000 brunnarna gjordes främst i norra och centrala Kina. 32,9 procent av dessa hade vatten av klassificeringsgraden 4, vilket innebär att det endast är säkert för industriell användning.
Ytterligare hela 47,3 procent av brunnarna fick den lägsta klassificeringsgraden 5. Bland föroreningarna var mangan, triazol och tungmetaller vanligt förekommande.
Ett kapitel i min nya bok som kommer ut senare i år är tillägnat Kinas miljöproblem. Där skriver jag en hel del om vattenproblemen, vilka försvåras av att Kina är hem åt en femtedel av jordens befolkning men bara sju procent av världens sötvatten. Lägg därtill en överanvändning som fått 250 av landets sjöar att torka ut under de senaste 50 åren.
Det går inte överskatta allvaret i föroreningen av de sparsamma vattenresurser som finns kvar. Förutom att en majoritet av grundvattnet är förgiftat, så är dessutom en tredjedel av landets floder och sjöar så skitiga att de bara kan användas till industri eller jordbruk.
Vidare är vattenföroreningarna mycket svårare att tackla än luftföroreningarna. Detta dels eftersom mätningarna av vattenkvalitén är mycket mer komplicerade än av luften och ofta måste genomföras manuellt.
Men främst för att det tar mycket längre tid att motverka vattenföroreningar. Medan det är fullt realistisk att minska antalet skadliga partiklar i luften på ett år eller mindre, så tar det ett par år innan ens mindre förändringar ger sig till känna i känsliga ekosystem som floder och grundvatten.
Under efterforskningarna till min nya bok kom jag även fram till följande:
* Många industrier som hanterar tungmetaller och farliga kemikalier ignorerar regler angående vattenföroreningar som deras aktiviteter innebär. Många statligt ägda företag betalar helt enkelt de relativt låga böter som föroreningarna leder till.
* Vattnet i reservoaren Dangjiakou, som står för cirka hälften av Pekings dricksvatten, innehöll 2007-2010 hela 20 gånger högre halter av bly än världshälsoorganisationens rekommendationer. Vattnet innehöll även skadliga mängder ammoniak, arsenik och nitrogen.
* Många bönder i Pekings grannprovins Hebei måste nu gräva 120-200 meter för att hitta grundvatten. För ett årtionde sedan var samma brunnar 20-30 meter djupa. Varje år försvinner cirka fyra miljarder kubikmeter grundvatten i norra Kina i en ond cirkel; bristen på rent ytvatten gör att man måste gräva djupare vilket får de naturliga reserverna att fyllas på långsammare.
* Vattentillgången per capita är mindre i Peking än i Palestina. Bristen på vatten är ett av de allra största hoten mot norra Kinas tillväxt, och vidare så varnar Världsbanken för att Kina redan till år 2020 riskerar 30 miljoner klimatflyktingar på grund av vattenbrist.
