Jojje OlssonFallet med den kidnappade svenska förläggaren Gui Minhai är märkligt på många vis. Tystnaden i svensk media och bland svenska politiker är obegriplig, och ibland kommenterar folk mina inlägg här eller på Facebook med att det inte är lustigt att Gui frihetsberövats eftersom han brutit mot kinesisk lag.
Dessa individer har inte satt sig in i frågan – i så fall skulle de vet att Kina och Hongkong har olika grundlagar, och att Kina förbundit sig till att respektera den press- och yttrandefrihet som fortfarande råder i Hongkong.
För att tysta Gui och fyra ab hans kollegor har Kina därför kidnappat dem under semestrar eller affärsresor.
Sedan finns det även de som på allvar tror att de kidnappade förläggarna gjort sig skyldiga till de brott som de ”erkänner” på kinesisk tv. Så är givetvis inte fallet. Framtvingade, offentliga erkännanden är något traditionellt inom kinesisk politik som återigen blivit allt vanligare sedan Xi Jinping blev president.
Ett tydligt bevis för att de handlar om olagliga kidnappningar och framtvingade erkännanden är det email som South China Morning Post under gårdagen publicerade, som Gui Minhais kollega Lee Bo skickade till Guis dotter 10 november i fjol.
I mailet skriver Lee Bo att Gui varit försvunnen i över 20 dagar, och uttrycker misstankar om att kinesiska säkerhetsagenter har tagit honom till Kina på grund av politiska anledningar.
Mailet skrevs just innan Lee Bo själv blev kidnappad och sedermera även han tvingades ”erkänna” sina brott på kinesisk tv.
Dotterns namn är Angela, Lee använder sitt engelska namn Paul och benämner även Gui vid hans engelska namn Michael. Se hela mailet nedan:
Hi Angela,
I am Paul Lee [Po], Michael’s business partner, who had lunch with you and Michael last year in Hong Kong.
I write to you concerning the whereabouts of Michael. I wonder if you have known that he has been missing for more than 20 days, we fear that he was taken by special agents from China for political reasons.
We last talked to Michael by email on 15 October, and after that day, nobody could contact him. He was then staying in his apartment in Thailand. According to [Gui’s wife]’s words told by the watchman of the building, he left the apartment with several men who claimed to be his friends.
Since we feel [Gui’s wife] is hesitating and is not doing anything at the moment, and it’s very little we can do to help him because we are not his next of kin. I then think of you, perhaps you can do something, and there are a lot of Michael’s friends [who] are ready to help if you need them.
Do tell me what you think and what you want us to do.
Best,
Paul Lee
Maliers innehåll är alltså stick i stäv med de erkännande som Gui och Lee tvingades göra efter att de kidnappats.
Bara några veckor efter detta mail visade kinesiska myndigheter upp brev som Lee Bo ska ha skrivit, där han pratar om Gui som en ”moraliskt oacceptabel person” med ett tvivelaktigt förflutet.
Dessutom har både Lee och Gui tvingats säga på tv att de självmant kommit till Kina för att sona sina brott och inte vill ha någon hjälp av svenska eller brittiska myndigheter. (Lee Bo har brittiskt medborgarskap.)
Till skillnad från svenska medier så har South China Morning Post även talat med Angela efter Gui Minhais andra framtvingade erkännande. Hon är övertygad att Gui tvingats till falska erkännande under svår press, och vill träffa sin far så fort som möjligt.
Angela säger även att Sveriges utrikesdepartement kontaktade henne efter att de fått möjlighet att träffa Gui i kinesiskt förvar 24 februari.
En talesman från utrikesdepartementet sade efter mötet att Gui ”mådde bra”, och Angela säger att hon inte fått mycket information om mötet med hennes från svenska myndigheter utöver vad de redan sagt till media.
Enligt Angela hade Gui inte heller valt tala med personalen från utrikesdepartmenetnet, annat än att berätta för dem att han inte var intresserad av deras hjälp.
Jag undrar verkligen vilka slags hot, vilken utpressning eller tortyr som Gui och hans kollegor har utsatts för.
