Kina har tidigare spelat en marginell roll i FN jämfört med andra länder i säkerhetsrådet. Men under sitt statsbesök till USA visade Xi Jinpings att han är redo att öppna plånboken för att få ett större inflytande i organisationen.
Trenden har pågått ett tag; 2010 bistod Kina endast med 67 miljoner dollar eller 3 procent av FN:s inkomster. Men i år bidrar man med 140 miljoner dollar, vilket utgör 5 procent och är en lika stor andel som Storbritannien och Frankrike.
Kina spås redan 2018 bli FN:s tredje största bidragsgivare.
En liknande utveckling pågår vad gäller FN:s fredsbevarande styrkor. Länge sågs dessa av Kina som ett sätt att blanda sig i andra länders inre angelägenheter, vilket gick stick i stäv mot kommunistpartiets ideologi.
Men tidigare i år skickade Kina ut sina första egna fredsbevarande trupper i form av en infanteribataljon till Sydsudan – där Kina även råkar vara den största utländska investeraren i landets rika oljefält.
Under årets gång har Kina utökat antalet militärer och poliser under blå FN-flagg världen över till 3 000. Och då Xi Jinping talade inför FN:s generalförsamling i slutet av september lovade han att öka detta antal till 8 000 trupper som ska utgöra en permanent fredsstyrka.
Vidare lovade Xi att Kina de kommande åren ska utbilda 5 000 soldater från andra länder till samma fredsstyrka.
Särskilt stort var Kinas intresse för Afrika. Man ska även bistå med 100 miljoner dollar till afrikanska unionen för upprättandet av en insatsstyrka, och dessutom skicka en egen fredsbevarande helikopterbataljon till kontinenten.
Förutom själva styrkorna lovade Xi Jinping vid sitt besök i FN även att bidra med en miljard dollar till en särskild ”freds- och utvecklingsfond”.
Vidare ska Kina även förse världens fattiga nationer med tre miljarder dollar för att ta itu med klimathotet, samt två miljarder dollar till ytterligare en särskild utvecklingsfond som ska hjälpa samma fattiga länder att investera i bland annat utbildning och sjukvård.
Detta, skriver The Economist, är den största hängivenhet som Kina någonsin visat i FN, och tillika också en metod för att med hjälp av plånboken öka sitt globala inflytande:
China has long seen itself as a leader of the world’s poor. The $6 billion-plus it is stumping up for UN climate and development programmes is by far the largest amount it has pumped into development abroad. By channelling much of it through the UN, it is using the international system to bolster its claim to global leadership.
Samtidigt sker detta i en tid då många västerländska nationer på grund av ekonomiska svårigheter skär ner sina bidrag till FN, och allt fler länder i Sydkinesiska havet sätter sitt hopp till FN vad gäller en lösning på territoriella konflikter med Kina.
Förresten, vad gäller Xi Jinpings resa till USA så skrev jag förra veckan en längre inlägg om detta för Finansliv, med rubriken ”Money talks då Kinas president besöker USA”.