Jojje OlssonI dag släppte Amnesty International sin årliga rapport om mänskliga rättigheter världen över. I Kinas fall är det mörk bild som målas upp, med ökat förtryck och minskade rättigheter inom de flesta områdena. Rapporten om Kina börjar på detta vis:
I Kina inskränker myndigheterna fortsatt yttrandefriheten. Aktivister och människorättsförsvarare riskerar att utsättas för såväl trakasserier som godtyckliga frihetsberövanden. Tortyr och annan misshandel förblir vanligt förekommande och möjligheten till en rättvis prövning befinner sig för många utom räckhåll. Etniska minoriteter, inklusive tibetaner, uigurer och mongoler utsätts för diskriminering och ett större antal tillslag. Ett rekordstort antal arbetare gick under året ut i strejk och begärde både bättre löner och arbetsförhållanden.
Det ges flera exempel på tortyr, exempelvis fyra jurister som häktades efter att ha undersökt ett rättsutbildningscentrum i norra Kina. En av juristerna spändes fast i en stol och slogs med olika föremål i huvudet tills han svimmade. Sedan fick han en huva över huvudet, handfängslades och hängdes upp i handlederna varpå poliserna fortsatte misshandeln.
Vidare befäste Kina sin position som tillverkare och exportör av polisutrustning samt föremål som elchocksbatonger, fotbojor och tårgas. Därmed bidrar man även till tortyr i andra länder som exempelvis Nordkorea.
Godtyckliga frihetsberövanden inom Kina – ofta följt av fängelse efter ljusskygga rättegångar – var enligt Amnesty också ett växande problem i Kina under fjolåret:
Tillslag mot människorättsaktivism intensifierades under året. Människor som förknippades med ett löst nätverk av aktivister som kallades “New Citizens’ Movement” dömdes till mellan två och sex och ett halvt års fängelse. Nätverket organiserade kampanjer för lika utbildningsrättigheter för migrantarbetares barn, avskaffandet av hushållsregistreringssystemet, för en större transparens inom det politiska systemet samt mot korruption. Mer än 60 aktivister häktades i juni godtyckligt eller sattes i olaglig husarrest inför 25årsminnet av demonstrationerna på Himmelska Fridens Torg i Peking 1989. Åtminstone tio av dem befann sig skrivande stund i häkten och inväntade rättegångar, bland dem den framstående människorättsjuristen Pu Zhiqiang. I september och oktober greps mer än 80 aktivister över hela Kina för sin inblandning i demonstrationerna för demokrati i Hongkong. I slutet på 2014 satt fortfarande 31 av dem fängslade.
Jag har tidigare här på InBeijing skrivit om New Citizen’s Movement, vars enda ”brott” var att i enighet med Kinas konstitution föreslå ändringar om hur landet styrs i praktiken.
Juristen Pu Zhiqiang väntar just nu på rättegång för att ha förespråkat utbildning för fattiga migrantarbetares barn samt ökad transparens vad gäller politik och korruption.
En annan klar försämring under fjolåret rör yttrande- och informationsfriheten. President Xi Jinping har gått till stora längder för att kontrollera internet, media och kultursektorn. För den som går emot de nya hårda direktiven väntar fängelse för långt mindre förseelser än tidigare:
Det kinesiska ledarskapet utökade sina ansträngningar att systematiskt begränsa informationsfriheten. I slutet av 2013 upprättade kommunistpartiet en grupp med syfte att “samordna säkerheten på internet”. En av gruppens medlemmar beskrev dock senare uppgiften som en kamp mot “ideologisk penetrering” från “utländska fientliga krafter”. I juni utgav advokatsamfundet ett förslag till föreskrifter menade att förbjuda jurister att diskutera pågående fall eller att skriva öppna brev, eller från att kritisera rättssystemet, regeringens förda politik eller kommunistpartiet. I juni förbjöd även Kinas statsadministration för press, publikationer, radio, film och tv journalister att skriva om frågor eller områden som låg utanför det som de vanligtvis täckte i sin nyhetsrapportering. De förbjöds även att publicera artiklar som innehöll någon form av kritik utan att innehållet först hade godkänts av deras arbetslag. Myndigheterna fortsatte att använda straffrätten för att kuva yttrandefriheten, till exempel genom att fängsla aktivister vars inlägg på internet hade lästs fler än 5 000 gånger eller återpublicerats mer än 500 gånger.
Vidare fastslår Amnesty att förföljelse och diskriminering mot religion intensifierades under fjolåret. Detta gäller såväl buddism i Tibet som islam i Xinjiang och kristendom över hela Kina. Några exempel enligt nedan:
Den 29 maj hölls en av många massdomar sedan kampanjens start. 55 personer, som alla tros vara uigurer, dömdes inför 7 000 åskådare på en stor sportarena för bland annat terrorism.
Den 28 juli rapporterade statsmedier att 37 människor hade mördats av en knivbeväpnad mobb som stormat myndighetsbyggnader och att polisen hade skjutit och dödat 59 medlemmar ur mobben. Grupper av uigurer hävdade att antalet dödade var mycket större än så och att, tvärtemot vad som tidigare sagts, det var polisen som hade öppnat eld mot hundratals människor som demonstrerat mot de restriktioner som införts för muslimer under Ramadan. Uigurer utsattes för diskriminering på arbetsmarknaden, inom utbildning och boende, de utsattes för inskränkningar av religionsfriheten, såväl som politisk marginalisering.
(…)
I augusti uppgavs att tibetanska demonstranter beskjöts av polis och säkerhetsstyrkor i staden Kardze i provinsen Sichuan, då en folkmassa samlats för att protestera mot att en byledare hade fängslats. Minst fyra personer dog och en av de demonstranter som häktades begick självmord i häktet.
Under 2014 satte sju personer eld på sig själva i tibetanbefolkade områden i protest mot myndigheternas repressiva politik. Åtminstone två av dem dog av de skador de ådrog sig. Antalet självbränningar sedan mars 2011 ökade till 131. Myndigheterna riktade in sig på några av självbrännarnas släktingar eller vänner och hävdade att de varit medhjälpare till dessa händelser.
Ännu mer iögonfallande blir tillståndet för Kinas mänskliga rättigheter då man läser slutet av Amnestys rapport. Där finns en särskild avdelning för betydande framsteg som märktes under fjolårets gång.
I regionen ”Asien och Stillahavsregionen” listas en rad förbättringar i länder som Indien, Vietnam, Filippinerna, Kambodja, Malaysia och Sri Lanka. Dock fanns det inte ett enda framsteg i Kina som ansågs stort nog för att hamna på denna punktlista.
Rapporten kan laddas ner här på en rad olika språk, bland annat svenska.
