Vi vet inte alls vad som händer i Xinjiang

28 augusti, 2013

Den senaste tiden har det varit mycket oroligt i Kinas västra provins Xinjiang, där en stor del av invånarna tillhör den muslimska minoritetsbefolkningen uigur.

De våldsamheter som ägt rum bara de senaste månaderna har varit de värsta under en så pass kort tid sedan 2009, då cirka 200 personer miste livet i sammandrabbningar mellan uigurer och etniska kineser.

Enligt New York Times har ett dussin våldsdåd ägt rum i Xinjiang bara under denna sommar, bland annat dessa:

* För två veckor sedan sköts minst 15 uigurer ihjäl i en ”anti-terror aktion” i Kashgar, där polisen omringade och öppnade eld mot en grupp som misstänktes för terrorism och ”olaglig utövning av religion” .

* Tidigare i augusti sköts tre personer till döds och minst 20 skadades i prefekturen Aksu, efter att en samling figurer demonstrerat utanför en polisstation, för att kräva att deras vänner som arresterats för ”olaglig utövning av religion” skulle friges.

* I juni dog minst 46 personer i Lukqun, prefekturen Turpan, då en stor samling knivbeväpnade uigurer attackerade en polisstation i området.

* I april dog minst 21 personer i Kashgar, sedan polisen stormat en bostad där en grupp uigirer som misstänktes för att planera terrorbrott höll till.

Och detta är alltså bara ett axplock. För som New York Times mycket riktigt påpekade nu i veckan, så rapporteras dessa våldsamheter sällan.

Man tar upp ett exempel i staden Hanerik, där upp till 100 personer kan ha dött då paramilitära styrkor i slutet av juni öppnade eld mot en obeväpnad folkmassa, som var i färd med att marschera mot den större staden Hotan en dryg halvmil bort.

Folksamlingen bestod av omkring 400 män, som var missnöjda sedan en ung imam vid namn Mettursun Metseydi arresterats i mitten av juni. Gruppen trängde sig in i en moské för att be den 21 juni, och då de märkte att imamen blivit arresterad ska de efter bönen ha beslutat sig för att gå mot prefekturhuvudstaden Hotan för att uttrycka sitt missnöje.

Medan de ropade ”Allah Akbar”, trängde sig folkmassan förbi dussintals kinesiska polismän för att ta sig ut på en större väg som ledde till Hotan. Men efter att ha gått en bit så stötte de på en paramilitär styrka vid en gångbro.

Trots uppmaningar om att vända om, fortsatte uigurerna framåt, vilket ska ha fått säkerhetsstyrkorna att bli nervösa och öppna eld.

Meningarna går isär om vad som hände sedan, men det verkar stå klart att paramilitärerna sköt rätt in i folkmassan, och även sköt flera flyende uigurer i ryggen.

kina xinjiangKinesiska säkerhetsstyrkor på plats i Xinjiang

Dagarna efter tvingades uiguriska tjänstemän att se en video av händelsen, för att identifiera de inblandadedemonstranterna. Några av dem har pratat med bland annat Radio Free Asia om videons innehåll, och talar om ”en stor tragedi”.

Enligt officiella kinesiska källor dog ingen där på vägen mellan Hanerik och Hotan. En lokal tjänsteman sade att 37 personer miste livet, och Hongkong-baserade tidningen South China Morning Post uppskattade dödssiffran till 60.

Exilgruppen World Uyghur Congress sade via en talesman som är baserad i Sverige att dödsantalet med största sannolikhet överstiger 100.

I flera veckor efter incidenten stängdes mobiltelefontrafiken och stora delar av internet ner för Hotans dryga kvarts miljon invånare. Staden svämmar ännu över med soldater och paramilitär polis, skriver New York Times korrespondent.

Då det är fredagsbön hovrar helikoptrar över stadens moskéer, samtidigt som maskingevärsbeväpnade soldater med stora hundar står på vakt utanför och vid stadens torg.

Analytiker menar att de många religiösa restriktioner som infördes efter upploppen 2009, istället varit kontraproduktiva och blivit grogrund för nya våldsamheter.

Exempelvis tillåts inte muslimer i Xinjiang att fasta under Ramadan, uiguriska studenter måste ta extra lektioner i politisk utbildning, och beväpnade säkerhetsstyrkor begår ofta godtyckliga husrannsakan utan tillstånd.

Kampanjer förs mot kvinnor i slöja och unga män med långa skägg. Bland annat väntar böter för taxichaufförer i Hotan som plockar upp kvinnor med slöja, och läkare förbjuds att behandla kvinnor som vägrar ta av sig sin slöja på sjukhuset.

Läkarna förbjöds även – under hot om arrestering – att behandla skottskadade personer just efter incidenten som skedde på vägen mellan Hotan och Hanerik.

Imamen Mettursun Metseydi arresterades just för att han höll allt populärare föreläsningar och predikningar som fördömde dessa religiösa restriktioner. I ett försök att minska missnöjet och skrämma slag i meningsmotståndare, valde myndigheterna återigen att gå hårt fram.

New York Times reporter vittnar nu mycket riktigt också om en stad i skräck. Nästan ingen i Hanerik vågar tala om det som skett, eftersom de hotas av myndigheterna med att bli skickade till arbetsläger om de pratar om den där eftermiddagen den 21 juni.

Klart är i alla fall att dödsskjutningar, arresteringar och hot knappast minskar spänningarna i området:

Mr. Weliyop, the party official, blamed the young iman from Hanerik for the bloody confrontation. “He constantly talked about a holy war, and his preaching violated the government’s line,” he said. “Young people were incited by his teaching, and they lost their lives.”

But few residents in Hotan see it that way, noting that the protesters were unarmed. “The Chinese killed our brothers in the street like they were dogs,” said a young taxi driver named Yusuf. “We will have our revenge.”

Kinamedias nya artiklar direkt till din inkorg

Gör som 765 andra, prenumerera du med.

Lyssna på Kinamedia: Nya kalla kriget

App Icon Apple Podcasts

Translate article