Jojje OlssonFör bara lite drygt två veckor sedan väcktes förhoppningar om att Kina var på väg att omvärdera sin hårdföra politik gentemot de etniska minoriteter i Tibet och Xinjiang, som de senaste åren har protesterat allt mer högljutt mot vad de anser vara en medveten begränsning av rättigheten att tala sitt eget språk samt utöva sin egen kultur och religion.
Den 27 juni rapporterade en människorättsgrupp att ett sjutton år gammalt förbud mot att inneha bilder på Dalai Lama hade upphört i vissa delar av Tibet, och att invånare där nu tilläts bruka bilder av Dalai Lama ”i religiöst, men inte i politiskt” syfte.
Veckan dessförinnan hade dessutom en hög akademiker inom kommunistpartiets egna partiskola gått ut och officiellt kritiserat Kinas nuvarande politik i Tibet, som hon menade endast födde mer missnöje och våld, och åberopade istället ”ett nytt kreativt tillvägagångssätt” för att lösa situationen.
Akademikern, som heter Jin Wei, är i själva verket chef över den särskilda enheten för religiösa och etniska studier vid partiskolan i Peking. Att hon officiellt uttalade sig så pass kritiskt i denna fråga, sågs av många som ett tecken på att hon hade stöd av flera mäktiga politiker.
Men de senaste veckorna har de plötsliga förhoppningarna om en mer inkluderande politik i de västra regionerna grusats genom två incidenter.
Den första gäller Dalai Lamas födelsedag som inföll nu i helgen. Minst två tibetanska munkar som var ute för att fira bemärkelsedagen blev allvarligt skadade sedan kinesisk polis öppnat eld mot dem.
Reuters påpekar att även om polis och säkerhetsstyrkor vanligtvis brukar gå hårdhänt fram i Tibet, så är det väldigt sällan som de öppnar eld mot obeväpnade munkar.
Kinas myndigheter tror på en våldsam lösning av problemen i Tibet och Xinjiang
Ännu tydligare än skottlossningen var dock Yu Zhengshengs uttalanden i samband med Dalai Lamas födelsedag. Yu Zhengsheng sitter med i politbyråns nyvalda ständiga utskott, och är således en av landets sju mäktigaste politiker. Bland de sju i politbyråns ständiga utskott, har Yu särskilt ansvar för religion och etniska frågor.
Efter att munkarna skjutits, förklarade Yu att det var dags att ”trappa upp kampen mot Dalai Lamas klick” för nationens säkerhets skull, och att Dalai Lamas idé om ett Tibet med starkare självstyre än nu går emot Kinas konstitution.
Sedan 2009 har minst 119 tibetanska munkar satt eld på sig själva i protest mot Kinas politik. De flesta av dem har dött på kuppen.
Den andra incidenten som visar på en utebliven lättnad av det förtryck som många av landets etniska minoriteter upplever, är det officiella svaret på de våldsdåd som kostade cirka 50 personer livet i provinsen Xinjiang i slutet av juni månad.
Efter våldsamheterna satte myndigheterna igång att visa sin styrka i form av militärparader i provinsens större städer, samt en våg av arresteringar samt löften om att öka bevakningen och patrullera oroliga områden dygnet runt.
I kinesisk media skyller man dessutom våldet i Xinjiang på bland annat Syrien, Libyen och USA, där man menar att terroristerna som utfört våldsdåden har fått fått träning eller vilseletts politiskt. Likaledes menade Kinas myndigheter att de tibetaner som deltog i ett våldsamt upplopp i Tibet under 2008 var tränade utomlands, och utgjorde ”en terrorgrupp värre än Bin Ladens”.
Under föregående vecka menade en muslimsk akademiker i Peking att det är just denna slags hårdföra politik och retorik som resulterar i mer missnöje och våld bland religiösa minoriteter i Kina, och att myndigheterna bör ta ansvar och lämna folks privatliv ifred, om de vill skapa ett hållbart lugn i samhället.
Kinas myndigheter verkar dock inte ännu vara villiga att lyssna på det örat. Samme Yu Zhengsheng som i veckan uttalade sig om Dalai Lamas farliga klick, flögs också in till Xinjiang under oroligheterna där i juni, för att uppmana lokala politiker att gå fram hårdare för att ”stoppa terrorismens framfart” i regionen.
Att sätta hårt mot hårt i Tibet och Xinjiang är knappast en strategi som kommer fungera i det långa loppet. InBeijing kommer bevaka händelseförloppet i dessa två provinser mer ofta och ingående än någon annan svensk nyhetskälla.
