Under veckan har jag och en kinesiskt vän lagt upp projektet ”The last hutongs of Beijing” på den svenska crowdfunding-sidan FundedByME. Där söker vi hjälp med att dokumentera Pekings sista hutonger genom en fotobok och en hemsida.
Crowdfunding är en metod för att kunna finansiera projekt som annars inte kan bli av. De som bidrar med minst 5 euro till vårt projekt får ”priser” i utbyte, i form av bilder, berättelser eller en hel fotobok om dessa urgamla bostäder.
För att göra en bok om Pekings sista hutonger behöver vi minst 2 000 euro. Efter en vecka har vi bara samlat ihop en dryg åttondel av detta, trots att vi fått över 160 like på Facebook och nästan 100 delningar på Twitter.
Det finns alltså ett stort intresse för vårt projekt – hoppas bara att det är tillräckligt för att kunna göra det till verklighet och sammanställa Pekings sista hutonger såväl i bok som digitalt.
Om ni är intresserade av kinesisk kultur, eller uppskattar artiklarna här på InBeijing, vänligen överväg då att bidra med 5 euro via FundedByMe.
Du kan också hjälpa till genom att dela projektet via Facebook och Twitter. Se även projektets Facebook-sida, där vi uppdaterar med bilder och andra aktiviteter.
Annars är det mycket politik och ekonomi i veckans nyhetsbrev; särskilt några reflektioner om vad Japans nyvunna självförtroende och ekonomiska uppsving betyder för relationen med Kina.
VECKAN SOM GICK: NYHETSBREV FRÅN KINA/ASIEN V. 20
EKONOMI & HANDEL
China Home Prices Climb as Buyers Defy Government Curbs – Oron om en bubbla på Kinas bomarknad fortsätter i och med att landets fastighetspriser stiger allt fortare. Enligt nationella statistikbyrån steg bopriserna på årsbasis under april i 68 av de 70 städer som utgör myndigheternas index för landets fastighetsmarknad. Detta trots att en rad nya regler för att lugna ner bomarknaden nyligen har införts, bland annat en vinstskatt på 20 procent för att sälja vidare sin bostad i Peking. De största prisökningarna ägde under april rum i Peking, Shanghai, Guangzhou och Shanghai.
China property: bigger index, bigger bubble – Enligt Financial Times stiger fastighetspriserna dessutom mycket fortare än vad myndigheterna uppger. Tidningen utgår från ett nytt kinesiskt bostadindex från E-House, som omfattar 288 kinesiska städer och därmed är mycket bredare än det officiella indexet. Enligt E-House så steg priserna på Kinas bomarknad i april med 8,9 procent jämfört med samma månad året innan, vilket är en klar ökning från 7,2 procent prisökning i mars. Siffrorna från myndigheternas officiella index visar en prisökning för samma månader på 5,3 respektive 3,9 procent. Särskilt snabbt steg priserna enligt E-House i Peking och Shanghai – 12,5 samt 14,6 procent under april månad.
Foreign Investment in China Misses Estimates Amid Growth Concern – Annan oroande makrostatistik för Kina rör utländska direktinvesteringar, som steg med endast 0,4 procent på årsbasis under april, vilket var betydligt lägre än de förväntade 6,2 procent eller förra månadens ökning på 5,7 procent. Enligt Bloomberg beror detta dels på oro för den kinesiska ekonomins tillstånd, men främst på ökade lönekostnader i Kina. ”Den gamla modellen fungerar inte längre”, säger en intervjuad ekonom som menar att många utländska företag nu dras till billigare alternativ genom att sätta upp produktion i andra länder än Kina.
Chinese graduates face toughest job market ever – I sommar tar 6,99 miljoner kineser studenten och ska ge sig ut för att söka jobb på vad Financial Times kallar ”den tuffaste arbetsmarknaden någonsin i Kina”. Samtidigt som antalet nyutexaminerade studenter i år är större än någonsin, så innebär Kinas ekonomiska inbromsning att allt färre nya jobb skapas. I Shanghai har ännu bara cirka 30 procent av studenterna som snart tar examen lyckas hitta jobb, vilket är ungefär 10 procent färre än tidigare år. Tidningen talar även med studenter som skickat ut över 100 arbetsansökningar utan framgång.
Economic reforms: Walking the talk – Den senaste tidens oro över Kinas ekonomi har fått många analytiker att skruva ner förväntningarna på landets BNP-tillväxt för i år, från tidigare 8-8,5 procent till omkring 7,5 procent, skriver Economist. I början av maj träffades Kinas centralregering för att diskutera en rad reformer som anses nödvändiga för en mer sund ekonomisk tillväxt, bland annat montera ner delar av de förlusttyngda statliga jätteföretagen och minska kontrollen över landets valuta. I en saklig artikel listar Economist några av den kinesiska ekonomins största dilemman och problem, samt vad som kan göras för att lösa dessa.
Exclusive – EU cites Chinese telecoms Huawei and ZTE for trade violations – Under veckan har EU-kommissionen klargjort sin avsikt att starta en utredning gällande prisdumping och olagliga subventioner hos de kinesiska telekombolagen Huawei och ZTE. Dessa två företag expanderar med rasande fart i Europa, där de nu tillsammans har en fjärdedel av marknaden för telekomutrustning, efter att ha tagit marknadsandelar från bland annat Ericsson och Alcatel-Luacent. EU menar nu att de kinesiska företagens utrustning helt enkelt är för billig och kan komma att införa strafftullar på deras varor. Som Reuters mycket riktigt påpekar är detta en olycklig utveckling, som kan leda till strafftullar även inom andra områden och utbredda handelskonflikter mellan Kina och EU.
Japan and Abenomics: Once more with feeling – Sedan Shinzo Abe blev Japans premiärminister i slutet av fjolåret har landets ekonomi tagit ordentlig fart. Economist pekar ut att Japans börsindex stigit med över 50 procent på ett halvår, och att yenen tappat en fjärdedel av sitt värde mot dollarn, vilket är positivt för landets många exportföretag. Tack vare målmedvetna centrala åtgärder tycks Japan nu skakat av sig den deflation som plågat landet de senaste 15 åren, under vilka BNP knappt har vuxit allt. Det finns dock viss anledning till oro i och med Japans snabbt åldrande befolkning, samt faktumet att nya stimulanspaket har satts in trots att landets stadsskuld redan uppgår till otroliga 240 procent av BNP.
POLITIK & INTERNATIONELLA RELATIONER
Japan: Abe’s master plan – På Economists omslag denna vecka finns en Shinzo Abe iförd stålmannen-dräket, och i en längre artikel spekulerar tidningen om vad Abes politik kommer innebära för Japan och omvärlden. För samtidigt som ekonomin har börjat växa de senaste månaderna, höjs också röster för en starkare japansk armé och att återupprätta en ”nationell stolthet”. Men det är en fin gräns mellan nytta och fara gällande japansk nationalism. Abe är känd för sina ofta konservativa värderingar gällande bland annat krigshistoria, vilket riskerar smitta av sig på stora delar av befolkningen nu när Shinzo Abes förtroendesiffror skjuter i höjden.
Japan Is Back – Shinzo Abe har varit premiärminister i Japan tidigare, i ungefär ett år 2006-2007, innan han avgick på grund av personliga skäl. Den gången var han inte alls lika populär bland väljarna, och fick inte heller ordning på ekonomin som nu. Foreign Affairs är en av få utländska publikationer som fått en pratstund med Abe, då man i veckan intervjuade premiärministern om läxor från sin förra mandatperiod, samt vilken vad han ser för framtid för Japans ekonomi och samhälle.
China furious as Japan reopens war wounds – En incident som uppmärksammades stort i Kina under föregående vecka var då Shinzo Abe lät sig själv fotograferas i ett stridsflygplan som, av en slump eller inte, hade siffran 731 skrivet i stora röda tecken just under cockpit. 731 är nämligen namnet på den japanska specialenhet som genomförde fruktansvärda medicinska experiment på otaliga levande kinesiska fångar under andra världskriget. Det står inte klart om det var en ”olycka” eller inte med siffran 731 vid detta fototillfälle, men The Telegraph påpekar att ilskna kinesiska internetanvändare i alla inte tror så.
Hashimoto sticks to guns on sex slaves – Ännu starkare känslor rörde Osakas borgmästare Tori Hashimoto upp då han i veckan sade att ”det var en nödvändighet” för japanska soldater att använda sig av kinesiska och koreanska sexslavar under andra världskriget. Hashimoto, som tillhör partiet Japan Restoration Party, en samarbetspartner till Shinzo Abes parti LDP, vägrade dessutom att ta tillbaka något av sitt uttalande då han blev ställd mot väggen av reportrar, skriver Japan Times. Abe ska ha sagt att Hashimoto har rätt att säga vad han vill, men att Hashimotos uppfattning i frågan ”skiljer sig väsentlig från LDP:s uppfattning”.
INSIGHT: China’s new claims over Okinawa may harden Japanese resolve – Japanska tidningen Asahi Shimbun menar att Kinas ifrågasättande av Okinawa som japanskt område knappast kommer försvaga Japans ståndpunkt i frågor gällande omstridda ö-grupper, utan snarare göra Japan än mer målmedvetet att stå upp mot Kina. Det var för knappt två veckor sedan som en ledare i Kinas statliga tidning Folkets dagblad menade att den ö-grupp som Okinawa tillhör, togs av Japan 1895 med våld från Kina. Intervjuade akademiker menar nu att uttalanden likt dessa gör att Japan kommer se än mer anledning att sätta hårt mot hårt i samtal länderna emellan.
Banyan: Seas of troubles – Economist menar även att bråken i de oroliga östasiatiska vattnen visar att Kina och Taiwan i allt väsentlig är två olika länder. Då en taiwanesisk fiskare blev ihjälskjuten av Filippinernas kustbevakning för en dryg vecka sedan, kom Kina visserligen till snabbt försvar genom att dess utrikesministerium fördömde mordet och sade sig vilja värna över sina invånares säkerhet. Men vad gäller bråket om ö-gruppen Diaoyu/Senkaku, så har Taiwan på egen hand slutit en överenskommelse med Japan, som ger båda länderna rättighet att fiska i de omkringliggande vattnen. De bevisar att Taiwan har förmåga att handla utrikespolitiskt på egen hand, och att man går emot Pekings vilja, även fast det är ett relativt Kina-vänligt parti som nu har makten i Taiwan.
China: what we think we know is wrong – På Open Democracy fördömer författaren Kerry Brown den ofta simpla bilden som återges av ”experter” vad gäller struktur och maktkamp inom Kinas kommunistparti. I samband med ledarbytet nu i vintras talade förstå-sig-påare som Cheng Li vid Brookings Institution om att de nya ledarna var delade i två fraktioner; en slags röd adel som kallades ”prinsar”, och en annan fraktion som stigit i graderna genom kommunistpartiets ungdomsorganisation. Liksom jag alltid själv har hävdat, säger Brown nu att denna simpla uppdelning är nonsens, eftersom de klickar och intressegrupper som finna i kinesisk politik är så många och olika att de går in i varandra i ett slags avancerat nät av personliga relationer.
Conversations with Tibet’s Exiled Prime Minister – I veckan var ju Lobsang Sangay, premiärminister för Tibets exilregering, på besök i Sverige, där han inte fick träffa några högre svenska regeringsföreträdare och myndigheternas lokaler inte ens fick användas till möten med ”lägre” svenska politiker. Givetvis sker detta av rädsla för Kinas vrede, då Peking verkar föra en hyfsat lyckad kampanj för att minimera den publicitet som Tibets exilregering är ute efter på sina utlandsresor. Sangay har ju nu varit premiärminister för denna regering i cirka två år, men är ändå ganska okänd i omvärlden. Är ni nyfikna på denna figur så kan ni läsa lite fakta och se en timslång intervju med Sangay via China Digital Times.
China and the Arctic: What’s the fuss? – I veckan fick Kina vid ett möte i Kiruna status som ”obeservatör” i Arktiska rådet, tillsammans med Indien, Japan, Sydkorea och Singapore. Många har uttryckt farhågor för att Kina är ute efter Arktis naturtillgångar, och har av miljöhänsyn därför ställt sig tveksamma till landets medlemskap i det råd som diskuterar Nordpolens framtid. The Interpreter menar dock att dessa farhågor är överskattade, dels för att Kina faktiskt har intressen i Arktis, men också för att Arktiska rådets makt och befogenheter är mycket begränsade.
Premier Li Keqiang’s visit: India and China in border row pledge – Kinas premiärminister Li Keqiang anlände nyligen till Indien, med anledning av den otäcka gränstvist som flammade upp länderna emellan tidigare denna månad. Li har redan träffat Indiens premiärminister Manmohan Singh, om kommer de närmaste dagarna att tala med denne om den omstridda gränsen i Kashmir-omårdet, där indiska och kinesiska trupper ofta står öga mot öga. I ett tal sade Li Keqiang att de båda länderna måste ”förbättra mekanismerna” för att lösa denna slags konflikter. BBC påpekar dock att det kommer bli svårt att komma fram till något konkret, eftersom de båda länderna är oense om vart den geografiska gränsen ska dras.
INTERNET, TEKNIK & MEDIA
Chinese internet: ’a new censorship campaign has commenced’ – Det är kärva tider för Kinas mikrobloggare, av vilka allt fler på senare tid har fått sin konton borttagna på politiska grunder helt utan vidare, trots att de är kända bloggar med miljontals fans. I The Guardian denna vecka skriver Murong Xuecun, som hade 8,5 miljoner fans på sina fyra konton vid olika mikrobloggar och webportaler, om hur han fick alla dessa konton raderade samtidigt efter att ha kritiserat vissa känsliga politiska frågor. Han talar även om en ”rädsla bland intellektuella” som liknar de farhågor som fanns i samband med Kulturrevolutionen och efter massakern på Himmelska fridens torg.
Tencent beats the street with Q1 2013 revenue of $2.16 billion and $645 million in profit – Tencent, det kinesiska internetföretag som förfogar över världens andra största sociala nätverk (Qzone) och världens största mikroblogg (Tencent Weibo), postade i veckan imponerande resultatsiffror för årets första kvartal. Företagets intäkter uppgick till över 13 miljarder kronor, vilket är en ökning med 40 procent på årsbasis, samtidigt som vinsten steg med drygt 37 procent. Tillväxten har varit störst i chattprogrammet WeChat, som nu har över 300 miljoner användare. Enligt The Next Web kan man nu kalla Tencent för världens tredje största internetföretag (”web firm”).
ENERGI & MILJÖ
China: High and dry – Financial Times uppmärksammar ett av Kinas allra största tillväxthot, nämligen dess brist på vatten. Bristen beror dels på att man från centralt håll prioriterar billigt vatten till stora industrier, men också att Kina till att börja med är ett torrt land med stor befolkning. Dess ”vattenresurser per capita” är en fjärdedel av det globala snittet. En intervjuad jordbrukare berättar att han snart tvingas flytta från sin jord i nordvästra Kina, för att han enbart har tillgång till vatten ungefär en timme var femte dag. Problemet kommer också förvärras eftersom över 300 miljoner kineser räknas flyttas in till städerna, där förbrukningen av vatten är högre än på landsbygden. Världsbanken uppskattade redan 2007 att vattenbrist orsakar Kina en ekonomisk förlust varje år motsvarande 2,3 procent av BNP, en siffra som enligt andra analytiker är långt högre.
Chinese protesters take to the streets in Kunming over chemical plant plans – I veckan har protester återigen blossat upp i sydkinesiska Kunming, vars invånare inte är särskilt förtjusta i att en stor kemisk fabrik ska byggas i stadens utkanter. Enligt ögonvittnen som The Telegraph talat med, ska det ha varit över 1 000 personer på gatorna, som bland annat haft banderoller med text om att detta är demokratins början. Kunmings borgmästare talade till folkmassan och sade att han inte kunde lova något om fabrikens vara eller icke vara, särskilt som det ”inte finns någon tradition av folkomröstningar” i Kina. Polisen ska sedan ha arresterat en man bland demonstranterna och tryckt in honom i en skåpbil, varpå hundratals människor i vrede slöt upp i protesterna och vecklade ut fler banderoller som dittills varit gömda.
SAMHÄLLE, KULTUR OCH HÄLSA
China’s Hukou System: A Passport to Health (Part 1/3) – Under veckan stod Asia Health Care blog för en utmärkt artikelserie i tre delar, bland annat om vad Kinas mantalsskrivningssystem ”hukou” har inneburit för landets sjukvård. I dag är ju bra sjukvård något få förunnat i Kina, och särskilt problematisk är situationen för de migrantarbetare som flyttat från landsbygden in till städerna, där de inte är folkbokförda och därför inte har rätt till billiga sjukhusbesök. Viktig läsning i tre delar om det ”nödvändigt onda” system som skapat enorma klasskillnader i dagens Kina.
Lao She’s Art Collection Auctioned Amid Enthusiasm – I veckan hölls en konstauktion i Peking där 16 målningar av nationalhjäten Qi Baishi såldes för sammanlagt över 160 miljoner kronor. Målningarna var en del av författaren Lao Shes privata samling. Lao She tog livet av sig under Kulturrevolutionen, efter att ha förföljts och misshandlats av rödgardister. Dagens intresse för hans privata konstsamling visar att Kinas intellektuella preferenser har förändrats en hel del sedan Kulturrevolutionen, och att nyrika kineser fortfarande är villiga att investera i konst – särskilt som bomarknaden ju blir allt mer orolig.