Jojje OlssonEn kvinnlig kinesisk läkare i staden Tianjin höggs i går ihjäl med yxa. Det skedde på sjukhuset där hon jobbade, efter att en patient smugglat in en yxa vid lunchtid, då vakterna var på rast.
Det fanns inget klart motiv för attacken, och gärningsmannen hoppade ut från ett fönster på andra våningen genast efter dådet.
Det visade sig att mannen – som skadade sig efter hoppet men är vid liv – lider av depression, och tidigare behandlats på sjukhusets psykiatriavdelning.
Mord och våld är emellertid inget ovanligt på kinesiska sjukhus.
I mars i år dödade en frustrerad patient vid namn Li Mengnian sin doktor med en fruktkniv, och skadade samtidigt tre andra anställda vid sjukhus, bland annat genom att hugga ytterligare en läkare i ögat.
Li Mengnian var bara 17 år gammal vi dådet, och ska ha blivit vansinnig sedan han åkt till flera sjukhus och inte fått ut den medicin han behövde för sina ryggproblem.
Än mer ögonbrynshöjande än själva dådet, var att Li fick stor förståelse och även ett stort stöd på internet för sin våldshandling.
Cirka tre fjärdedelar av läsarna på statliga Folkets dagblad sade sig vara ”glada” över att höra nyheten om läkarmordet, avslöjar en poll på tidningens hemsida som sedan togs bort.
För många kinesiska läkare är det nära till hands att lägga mössan på hyllan
Det återspeglar väl frustrationen som många kineser känner över Kinas underfinansierade och krångliga sjukvårdssystem, som på senare år allt oftare resulterat i direkt våld mot sjukhuspersonalen.
Under 2010 utfördes över 17 000 våldsdåd vid landets sjukhus enligt statliga China Daily. Time gör gällande att över 20 läkare dödades eller skadades allvarligt 2009 av arga familjemedlemmar som var ute efter hämnd.
Kinas hälsoministerium slutade föra statistik i ämnet år 2006, då 5 519 anställda vid landets sjukhus ”skadades” till följd våldsdåd.
Alla som har varit på ett kinesiskt sjukhus vet hur överväldigande köerna och byråkratin där kan vara. Ytterligare frustration uppstår då det inte finns något pålitligt system att söka skadestånd för patienter som får fel behandling, av vilka många har satsat en stor del av sina besparingar på sjukvård och läkemedel.
Bloomberg påpekar dessutom att patienter ofta måste betala mutor för att få hjälp, och inte sällan får helt onödig medicin utskriven eftersom läkarna måste utöka sina låga löner med provision från läkemedelsföretag.
Till skillnad mot i väst är doktor ett yrke i botten av den kinesiska lönestegen, med villkor och stress som skulle få alla Sveriges undersköterskor att genast säga upp sig. I samband med mordet i mars i år skrev en doktor på sin mikroblogg:
These days I’ve been thinking about this question: why did I choose doctor as my career? Why did I oppose my family’s hope and choose this occupation, which is arduous but fruitless and garners so much criticism? Medicine was not my major when I first went into Tsinghua University, but I switched my major because of my deep love for medicine and a desire to heal the wounded and rescue the dying. However, I feel a deep hurt in my heart now. I need much encouragement and affirmation, or I’m afraid that I simply can’t stick to it.
Time påpekar att 96 procent av alla läkare är missnöjda med sin lön – som ofta startar på cirka 3 000 kronor i månaden – och att 78 procent aldrig skulle vilja att deras barn valde samma yrkesbana. På landsbygden finns 0,95 läkare per 1000 invånare, jämfört med 3,3 i Tyskland och Frankrike.
NY Times skriver vidare att Kinas sjukvårdssystem år 2000 rankades av Världshälsoorganisationen (WHO) som den 188:e bästa av 191 länder. Då hade bara en av tio kineser sjukförsäkring, och två av fem sjuka personer fick ingen hjälp alls.
Stora satsningar har visserligen gjorts i sjukvårdssystemet sedan dess, men mord och våldsdåd visar att det är fortfarande lång väg att gå. För en mer uppdaterad bild av satsningarna, läs min långa feature för magasinet Läkemedelsvärlden här nedan.
