Jojje OlssonDen uppmärksamme läsaren har säkert sett att jag de senaste månaderna här skrivit allt mer sällan om ekonomi, finans och fastighetsmarknaden.
Anledningen är att jag täcker just dessa ämnen på en blogg för magasinet Finansliv, och inte vill skriva samma artiklar på två olika sidor.
Det finns nu anledning att hålla kolla på dessa områden, i och med allt mer oroande rapporter från Kina om exempelvis minskande export och industriproduktion.
Tipsar därför här om några artiklar jag skrivit hos Finansliv de senaste veckorna:
”Priskrig i Kina!” (24 aug 2012), om hur flera produkter i Kina läggs på hög i varulager och hamnar. Detta då såväl inhemsk försäljning som omvärldens importbehov sjunker drastiskt.
Bland annat växer inventariet av osålda bilar, hemelektronik och järnmalm, vilket lett till ett priskrig bland många kinesiska återförsäljare. Utdrag ur texten:
Och mycket riktigt pekar NY Times i dag på bilindustrin som särskilt utsatt. Antalet nya bilar vid återförsäljarnas lager ökade från 900 000 till 2,2 miljoner, mellan december i fjol och juni i år.
Det har byggts så många bilfabriker i Kina de senaste åren, att produktionen vid fabrikerna nu ligger på 65 procent, en bra bit under de 80 procent som krävs för lönsamhet, enligt NY Times.
Men enligt officiell statistik byggs det just nu ändå så många nya bilfabriker i Kina, att kapaciteten de närmaste tre åren kommer öka med lika mycket som den sammanlagda årliga produktionen vid Japans alla bilfabriker.
”Stimulanspaket räddar Kinas ekonomi. Eller?” (27 aug 2012), om hur kinesiska myndigheter just utlovat stimulanspaket för flera biljoner kronor, som ska få i gång landets stagnerande ekonomiska tillväxt.
Men frågan är om dessa pengar verkligen finns, eller om det handlar om tomma löften från politiker med stora ambitioner som vill ha uppmärksamhet och bli befordrade. Ur texten:
Under de senaste veckorna har dussintalet mindre kinesiska städer också annonserat ut planer på stimulanser. Tillsammans med ovanstående åtgärder överträffar detta med råge det enorma stimulanspaket på 4 biljoner kronor som sjösattes 2008-09, för att rädda Kinas tillväxt undan dåtidens globala finanskris.
Det är mer än befogat att ställa sig frågan: Vart ska pengarna komma från? Financial Times tittar närmare på detta.
Flera intervjuade analytiker, ekonomer och tjänstemän menar att dessa siffror inte återger vad de lokala myndigheterna själva vill eller kan spendera, utan snarare hur mycket kapital de hoppas attrahera från utländska och kinesiska företag, samt från centralregeringen.
”Case study: Staden Ordos och Kinas fastighetsmarknad” (31 aug 2012), om hur staden Ordos visar på hur illa det kan gå för de många kinesiska städer vars tillväxt bygger på statliga investeringar i infrastruktur och byggsektor.
Staden ligger avlägset i provinsen inre Mongoliet, men har ändå lyckats locka till sig investeringar med löften om hög avkastning. Och nu då byggprojekten inte är lönsamma, försöker man ”lösa” problemen genom ännu mer lån. Utdrag ur texten:
Enligt intervjuad personal i ett fastighetsbolag har 70 procent av alla byggprojekt i tätorten nu stoppats, helt enkelt för att det inte finns några pengar.
Första kvartalet 2012 sjönk försäljningen av bostäder i ett av stadens distrikten med 93 procent, jämfört med samma period i fjol.
Bankerna vill inte vara med längre. Den statliga jätten China Construction Bank har slutat låna ut pengar till fastighetsbolag i Ordos, och endast större byggbolag får låna från Industrial and Commercial Bank of China.
Så om ni vill läsa det senaste om finans, ekonomi, investeringar, tillväxt och fastighetsmarknaden i Kina, se till att hålla koll på min blogg på Finansliv.
Relaterat: Affärsvärlden, Affärsvärlden, SvD, SvD
