Jojje OlssonUnder gårdagen inledde Kinas vicepresident Xi Jinping (习近平) sitt statsbesök i USA.
Redan första dagen träffade han president Barrack Obama, och de två ska ha talat om att ”stärka bilaterala relationer”, men också talat om skillnader och problem länderna emellan.
Särskilt gäller det militären: USA ökar ju sin militära närvaro i Stilla havs-området, samtidigt som Kinas enligt en rapport i går ska dubbla sin försvarsbudget till år 2015.
Men Xi Jinping, som med all säkerhet blir Kinas president senare i år, har inga befogenheter att under detta statsbesök utmärka sig med oväntade beslut eller uttalanden.
Inga sensationer är väntade, och besöket ses mer som ”en introduktion” där USA får lära känna Kinas nästa president.
Mer intressant är det i så fall att kolla på vem Xi Jinping egentligen är: The Guardian skriver en lång profil av honom i samband med statsbesöket.
Till skillnad från president Hu Jintao så är Xi Jinping berest och världsvan. Hans dotter pluggar just nu på Harvard, och hans syster tros bo i Kanada.
Han har alltså varit i USA flera gånger tidigare – första gången redan 1985 med en kinesisk delegation som jobbade med djurfoder.
Xi Jinping var i USA första gången redan 1985
Det står i skarp kontrast till nuvarande president Hu Jintao, som först satte sin fot i USA 2002.
Xi Jinping sägs också gilla amerikanska krigsfilmer, och har hyllat den av myndigheterna ofta kritiserade filmregissören Jia Zhangke (贾樟柯).
Hans personlighet sägs vara annorlunda från den stundtals tillbakadragne Hu Jintao, som främst är intresserad av rysk kultur.
Xi Jinping har en politisk bakgrund som så kallad ”princeling”; hans far Xi Zhongxun (习仲勋) följde Mao Zedong under den långa marschen redan på 1930-talet, och blev senare Kinas vice premiärminister.
Xi Jinping växte alltså upp bland Kinas elit innanför regeringskomplexet Zhongnanhais (中南海) höga murar – något som skulle ändras då Kulturrevolutionen startade 1966.
Hans far blev nämligen stämplad som ”högerelement”, Xi Jinping själv skickades till den fattiga provinsen Shaanxi (陕西) för att ägna sig åt kroppsarbete och ”lära från bönderna”.
Han blev kvar i sex år. Enligt honom själv led han ”mer än de flesta” under Kulturrevolutionen.
Efter Kulturrevolutionens slut arbetade sig Xi Jinping upp i den politiska byråkratin, främst i Kinas rika kustprovinser. Han sägs genom familjen ha ett bra personligt nätverk, även hos landets mäktiga militär.
Xi Jinping har alltså sett de dåliga sidorna av Kinas politiska system, och många hoppas att han därför förespråkar en relativt liberal politik.
Hans far var nämligen även efter Kulturrevolutionen en ekonomiska reformer och inför massakern vid Himmelska fridens torg 1989 allierad med den liberala politikern Hu Yaobang (胡耀邦).
Men samtidigt har Xi Jinping också sagt att ”utökad tankekontroll” är nödvändig vid landets universitet, och kritiker påpekar att aktivister, dissidenter och kristna förföljts utan pardon i de provinser som Xi Jinping tidigare styrt.
Men hur det än står till med Xi Jinpings politiska preferenser, så är knappast några drastiska förändringar att vänta.
Han är långt ifrån allsmäktig, utan bara blott en av nio politiker i politbyråns ständiga utskott, som fattar alla viktiga beslut genom konsensus.
Dessutom godtogs Kinas nya femårsplan nyligen, och det ska mycket till om Xi Jinping ska avvika från den redan inslagna ekonomiska vägen.
Detta gör att dissidenten Yu Jie i Foreign Policy kallar Xi Jinping för ”en tom kostym”, utan befogenheter att ändra på särskilt mycket i Kina.
Yu Jie påpekar att såväl kineser som omvärlden för tio år sedan också hade hopp om att nuvarande president Hu Jintao skulle föra Kinas politik i en liberal riktning, förhoppningar som ju uteblev.
AFP publicerade i går en video, där en politisk analytiker från Hongkong är inner på samma spår:
