Jojje OlssonSent i går kväll kolliderade två snabbtåg i provinsen Zhejiang (浙江), med minst 35 döda och över 200 skadade som följd.
Det ena tåget stod still efter ett strömavbrott på grund av blixtnedslag, medan det andra tåget till synes ovetande körde vidare på samma spår tills krocken var ett faktum.
Då de båda tågen dessutom krockade på en bro, föll tre av vagnarna cirka 20 meter ner till marken, och en fjärde stod vertikalt med nosen i marken och ändan lutandes mot bron.
Reaktionerna på internet och i media är starka, då många menar att olyckan hade kunnat undvikas.
Till att börja med kördes de båda tågen av två olika företag: Shanghai Railway Bureau och Nanchang Railway Bureau.
Kommunikationen mellan dessa två företag verkar ha varit bristfällig, även om det enligt Caixin finns ett varningssystem för att undvika just denna typ av olyckor.
Systemet går ut på att en lampa tänds i förarloket om det finns ett annat tåg inom fyra kilometers avstånd på samma räls, och ytterligare en lampa vid två kilometers avstånd, vilket tydligen inte var tillräckligt effektivt.
Dessutom har Kinas snabbtåg de senaste veckorna plågats av en hel rad driftstopp och andra problem relaterade till väder, vilket enligt många vore orsak nog att titta närmare på säkerheten.
Bild från olycksplatsen. Ett omfattande bildspel kan ses här.
Exempelvis stannade det nyinvigda snabbtåget Peking-Shanghai två gånger på tre dagar (10 och 12 juli).
Dessutom skrev nyhetsbyrån Xinhua (新华) tidigare samma kväll som olyckan, att ett tåg på samma sträcka (Xiamen (厦门)-Hangzhou (杭州) stannade av samma anledning (blixtnedslag).
Trots detta fortsatte tågen köra, och Xinhua tog till och med bort informationen om det tidigare tågstoppet från sin webbsida.
Det har också tidigare framförts stor oro för att säkerheten har fått kliva åt sidan under konstruktionen av Kinas snabbtåg – i stället har lågt pris, hög hastighet och kort byggtid prioriterats.
Som en jämförelse har Frankrikes snabbtåg TGV sedan starten 1981 aldrig drabbats av en dödsolycka, och japanska Shinkansen sedan starten 1964 bara av en; då en passagerare klämde sig i dörren.
Det har också förekommit en hel del korruption inom Kinas järnvägsministerium, som ledde till att själva järnvägsministern tvingades avgå i februari i år.
Allt detta är ett hårt slag mot bygget av snabbtåg i Kina. Ledarna i Peking satsar nämligen ofattbara sex biljoner kronor och en hel del internationell prestige på att länka ihop sitt enorma land med nya, moderna och inhemskt producerade snabbtåg.
Det är givetvis heller ingen vidare reklam för de kinesiska tågtillverkarna, som har stora globala ambitioner.
Kinesiska företag levererar redan tåg och delar till över 60 länder, och är nära kontrakt för att bygga kompletta sträckor snabbtåg med räls och vagnar i bland annat Ryssland, Brasilien, Kalifornien och Chicago.
Bild från olycksplatsen. Ett omfattande bildspel kan ses här.
Reaktionerna efter olyckan är många. Vansinniga kinesiska internetanvändare bedyrar att de aldrig mer ska åka snabbtåg, och förbannar landets medier för att utelämna många viktiga detaljer i rapporteringen om olyckan.
Samtidigt besökte Kinas vice premiärminister genast platsen, järnvägsministeriet har bett om ursäkt och allmänt pågår det ett stort räddningspådrag med extra bemanning på sjukhusen och all tänkbar katastrofhjälp.
Tre höga tjänstemän har redan avskedats, och en rad tåg tillfälligt tagits ur trafik.
Samtidigt verkar vissa myndigheter också ta avstånd från olyckan. Enligt ChinaGeeks har tjänstemän sagt att olyckan inte var ett resultat av för hög hastighet eller bristande säkerhet, och att de inblandade tågen inte är av kinesisk original design, utan byggda i samarbete med Japan.
Märkligt nog har det de senaste veckorna pågått ett högljutt diplomatiskt bråk där Kina har slagit från sig anklagelserna om att de alls skulle ha kopierat japansk teknik, och menar i stället att de förbättrat och utvecklat tågen på egen hand.
Det ska bli spännande att se hur detta utvecklar sig, och vilka konsekvenser denna dödliga olycka får för snabbtågens framtid.
