Caixin skriver i dag en längre artikel om hur illa det är ställt med mentalvården i Kina.
Samtidigt som det inte finns resurser att vårda de som skulle behöva akut hjälp, händer det ofta att fullt friska människor spärras in på mentalsjukhus.
Caixin berättar hur Chen Deming, invirad i ett lakan med tygsäck över huvudet, lämnades av utanför ett mentalsjukhus av sin fru.
Det tog honom sedan två månader att komma ut från institutionen, trots att han snabbt lyckades övertyga läkarna om att han var fullt frisk.
I Kina finns nämligen en ”oskriven regel” som säger att bara samma person som lämnar in en patient kan hämta ut densamma.
Och Chen Demings fru var upptagen med att länsa hans bankkonto, sälja hans aktier och familjens juvelaffär för att sedan försvinna under jorden.
Det var i stället Chens syster som efter mycket om och men lyckades få honom utskriven och friskförklarad.
Chen är inte ensam: Det är inte ovanligt att mentalsjukhus används av lokala myndigheter för att spärra in aktivister eller andra invånare som kan hota den politiska stabiliteten.
Även arbetsgivare har på detta vis blivit kvitt problematiska anställda, skriver Caixin.
”Sjukhus kan, utan att tidigare diagnosticerat eller ens träffat en person, helt enkelt kidnappa denne för att spärra in under tvång”, säger en advokat till Caixin: ”Det finns ingen rättighet att motsätta sig intagningen, och förmyndare utses utanför lagen”.
Mycket riktigt sägs andelen tvångsintagna i Kina ligga kring 70 procent – en enligt Caixin betydligt högre siffra än i de flesta utvecklade länder.
70 procent skulle betyda att 300 000 personer skrevs in under tvång bara under 2008.
En intervjuad forskare sade sig vara ”chockad” efter ett besök vid Kinas en av Kinas mest ansedda mentala institutioner.
Hon menar att diagnoser gjordes på 20 minuter, och jämför med Japan, där två doktorer gemensamt måste ta ett beslut efter timmar av samtal med den potentiella patienten.
Situationen har sett ut såhär i 26 år – lika långt tid som myndigheterna debatterat en ny lag för landets mentalvård.
I juni i år presenterades denna lag, som snart kan komma att bli den första lagen någonsin rörande vård av mentalsjukdomar i Kina.
Andra aspekter av den nya lagen rör givetvis själva behandlingen; det har aldrig funnits några riktlinjer eller förbud angående mediciner, elchocker eller isoleringsceller innanför väggarna på Kinas mentalsjukhus.
Det är oftast inga glamorösa anläggningar som väntar Kinas mentalpatienter, vilket kan ses av detta bildspel.
Mentalpatient i provinsen Hunan binds fast i sin säng. Officiella lagar eller restriktioner angående be handling av mental sjuka finns fortfarande into i Kina.
Samtidigt som hundratusentals patienter tas in under tvång, finns det också ett enormt antal kineser som verkligen är i behov av hjälp för mentala åkommor, men aldrig får det.
Caixin citerar statistik från Kinas hälsoministerium, som menar att cirka 100 miljoner kineser lider utav någon form av mental sjukdom.
Av dessa beräknas 16 miljoner vara så svårt sjuka att de helt eller delvis tappat kontrollen över sina egna handlingar. 10 procent av dessa anses vara direkt farliga.
Alltså finns det enligt officiell statistik omkring 1,6 miljoner kineser som på grund av mental sjukdom kan skada såväl sig själva som andra.
Väldigt få av dessa får någon egentlig hjälp, vilket även NY Times skrev en artikel om i slutet av förra året.
Man menar där att det inte någon annan stans i världen finns ett större missförhållande mellan personer som skulle behöva mental vård, och hur många som egentligen får det.
Den aktade tidskriften The Lancet uppskattar att cirka 173 miljoner kineser lider av någon mental sjukdom (73 miljoner fler än Kinas egen statistik).
Mentalpatient i ett aktivitetsrum någonstans i provinsen Hunan.
Det stora antalet mentalt sjuka i Kina förklaras med dess turbulenta historia, där politiska kampanjer vilka lett till svält och förföljelser finns i nästan alla äldre kinesers minne.
Man påpekar även att mentalvård är något nytt i Kina, som inte existerade vid kulturevolutionens slut för 35 år sedan, då mentalsjukdom var något borgerligt som skulle botas genom att läsa litterära verk av Mao Zedong.
Mentalvårdens utbredning i Kina är därför fortfarande liten, resurserna knappa och de få professionella läkarna åtnjuter ingen respekt bland allmänheten.
Samtidigt ses mentala sjukdomar fortfarande med stor skam i Kina, och familjer ofta föredrar att spärra in mentalsjuka medlemmar i hemmet än att ge dem adekvat vård, menar NY Times.
Avsaknaden av sjukförsäkring gör också att många fattiga familjer inte kan bekosta denna omfattande typ av vård, även om de hade velat.
Tidningen tar också upp flera våldsfall utförda av mentalt sjuka personer i Kina. Även fjolårets rad av attacker mot skolor runtom i landet, som resulterade i 21 studenters död, länkas samman med mentalsjuka våldsmän.
Det återstår att se om Kina nu klarar utmaningen i att skapa en lag om som innebär såväl korrekta diagnoser som en ändring av allmänhetens inställning till mentala sjukdomar.
Bilden föreställer en av de mentalsjuka som tvingades till slavarbete i provinsen Xinjiang – en härva som avslöjades i fjol.
