Jojje OlssonBland all fantastisk ekonomisk statistik som kommit från Kina under det föregående året, är det lätt att glömma att Republiken Kina – mer känt som Taiwan – firar sitt hundraårsjubileum i år.
Taiwans kalender tar vid 1 januari 1912, då Kinas siste kejsare ersattes av en republik.
Efter att nationalistpartiet Kuomintang förlorat det kinesiska inbördeskriget mot kommunisterna flydde de 1949 till ön Taiwan och upprättade ”Republiken Kina”, och gjorde anspråk på att vara Kinas legitima regering, som bland annat kom kom att representera Kina i FN fram till 1971.
Men då fastlandskina under kommunisternas ledning kom att gå om Taiwan i ekonomisk och politisk tyngd, tog det oundvikligen Taiwan plats i världssamfundet, då allt fler nationer kom att erkänna kommunisternas ”Folkrepubliken Kina” som ”det riktiga Kina”.
Relationen mellan republiken och fastlandet har alltid varit ansträngd, ofta på gränsen till fullskaligt krig.
Kina hotar fortfarande att ingripa militärt om Taiwan skulle ”förklara sig självständigt”, eftersom man ser Taiwan som en utbrytarprovins som bör styras från Peking.
Samtidigt har Taiwan egna val, en egen valuta och ett eget rättssytem – alltså det mesta som kännetecknar en självständig nation.
Sedan han kom till makten för två år sedan, har Taiwans president Ma Ying-jeou gjort mycket för att förbättra relationen till Kina, då hans parti är det ”mindre aggressiva” av Taiwans två stora politiska partier. Men i sitt nyårstal gjorde Ma mer än klart att Taiwan fortfarande värnar om sitt självstyre.
Radio Taiwan International och Taipei Times rapporterar hur Ma betonade att ”ingen annan än Taiwans 23 miljoner invånare bestämmer landets framtid”, samt vikten av att försvara landets självständighet och ära.
”Under nästa århundrade är Republiken Kinas mål inte bara att tjäna som en demokratisk förebild för världens kinesisktalande befolkning, utan också att vara den otvivelaktiga bäraren av kinesisk kultur”, sade Ma i sitt nyårstal.
Han menar att den kinesiska kulturen är som mest intakt på Taiwan, då landet har förskonats från politiska kampanjer som kulturrevolutionen. Vidare hoppades Ma att ”dagen snart skulle komma då alla kineser kan åtnjuta frihet, demokrati och rättvisa domstolar”.
I frågan om självständighet eller återförening, betonar Ma vikten av fred och status quo: ”[Taiwan och Kina] bör inte bråka om politik, återförening, självständighet eller Taiwans plats i världssamfundet. Istället bör vi fokusera på att hjälpa varandra att växa inom kärnämnen som frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och lagstyre”.
Detta är stick i stäv med kommunistpartiets önskan, som vill se en återförening så snart som möjligt, och redan har erbjudit Taiwan en ”lösning” likt situationen med Hongkong: Ett visst självstyre i utbyte mot att man erkänner Peking som överhet.
Ma kallade istället Republiken Kina för ”det mest demokratiska, mångfaldiga och välmående kinesiska samhället som någonsin existerat”, och sade att Taiwan noga följde utvecklingen av mänskliga rättigheter på det kinesiska fastlandet.
Se hela Ma Ying-jeous tal på taiwanesiska regeringens hemsida (kinesisk version).
