Jojje OlssonChinaDialogue skriver om hur byggnationen av en jättelik hamn just utanför Rio enligt vissa bara är ett steg i ledet av Kina att lägga beslag på mat och resurser från den sydamerikanska kontinenten.
Den konstgjorda hamnen, med en storlek av 12 000 fotbollsplaner, kostade nästan motsvarande 20 miljarder kronor och kallas för ”världens största industriella hamnkomplex av sitt slag”. Då den öppnar 2012 kommer varje år miljontals ton järnmalm, olja, sojabönor och spannmål fraktas till Kina från dess tio kajplatser.
Världens största fraktskeppsmodell Chinamax, byggt just för att skeppa järnmalm mellan Brasilien och Kina, kommer ensam att kunna ta 400 000 ton last per resa.
ChinaDialogue kallar detta för Kinas medvetna ”going out strategy” – en ekonomisk och politisk strategi av kinesiska företag att investera i utlandet och lägga beslag på naturresurser, energi och mat genom sponsring från Kinas enorma statskassa.
Särskilt viktigt är goda kontakter med regionala stormakter som Sydafrika och Brasilien. Under 2010 års första halvår investerar således kinesiska företag motsvarande 140 miljarder kronor i Brasilien, jämfört med bara 560 miljoner under samma tidsperiod 2009.
Och då Kina nu fått fotfäste i landet tror ChinaDialogue att kinesiska investeringar kan komma att snitta 300 miljarder kronor årligen, då sektorer som telekommunikation och infrastruktur också söker affärsmöjligheter.
Kina är nu Brasiliens i särklass största investerare och Kinas ambassadör påpekar att relationerna har ”gått in i en ny era”.
Michael Klare, författare till en bok inom detta område, menar att Kinas regering är väl införstådda med behovet av naturresurser för sin växande industriella sektor, och därför kan beskrivas som ”planetens shopoholics”. Men han tillägger att ”going out strategy” även handlar om politik, då Kina eftersträvar en världsbild där USA inte ses som ensam supermakt, vare sig militärt, ekonomiskt eller kulturellt.
Många brasilianare har exempelvis börjat studera kinesiska språket, för att få bättre möjlighet att arbeta inom något av de kinesiska företag som nu etablerar sig i landet.
I Brasilien går åsikterna naturligtvis isär huruvida det är fel och ödesdigert att låta Kina köpa in sig i landets resurser, eller om investeringarna gynnar båda länderna.
Förutom Brasilien listar ChinaDialogue även följande kinesiska investeringar i Sydamerika:
* I april lånade China Development Bank ut motsvarande 140 miljarder kronor till oljerika Venezuelas regering.
* Under året har Kina tecknat avtal motsvarande 35 miljarder kronor med Ecuador, gällande dambyggen, oljeutvinning och infrastruktur. Under hela 2009 investerade Kina bara drygt 300 miljoner i Ecuador.
* I början av 2010 investerade kinesiska företag 10 miljarder kronor i peruanska gruvor, vilket gör Kina till Perus andra största handelspartner.
