Tidigare i veckan skrev jag om hur Japan diskuterade en omstrukturering av sin armé, till följd av ökade säkerhetspolitiska spänningar i norra Asien. I dag rapporterar bland annat NY Times och BBC hur förslaget nu antagits.
Japans u-båtsflotta kommer öka från 16 till 22 fartyg, flygvapnet kan komma att moderniseras och truppförflyttningar göras från norr till områden i söder som anses mer riskfyllda nu än tidigare.
Åtgärderna är tydligt riktade mot att bemöta potentiella hot från Nordkorea, samt även Kina i dispyten om den ögrupp som kallas ”Senkaku” på japanska och ”Diaoyu” på kinesiska.
De nya riktlinjerna fördömer också Kina i hårda ordalag, och menar att landets ökade militära aktivitet är ”ett orosmoment för regionen och hela världssamfundet”.
”Först och främst måste vi prioritera vår försvarsförmåga i landets södra och västra delar, som gränsar mot Kina”, sade Japans vice försvarsminister i en intervju nyligen enligt Wall Street Journal.
Man kommer också utvidga det militära samarbetet med andra demokratier i regionen, inklusive USA, Indien, Sydkorea och Australien.
Som tidigare skrivits i The Guardian och nu i bland annat The Trumpet, innebär detta i praktiken slutet för Japans fredliga efterkrigspolitik.
Efter andra världskriget, 1946, deklarerade Japan att de ”för alltid ger upp tanken om krig”, och i artikel 9 i landets fredliga efterkrigskonstitution förbjöd japanerna sig själva att ”underhålla en armé kapabel till krig”.
Denna tid är nu alltså förbi, då Japan på nytt moderniserar sin armé, må vara för att omgivningen så kräver. Det nya förslaget kommer också se över Japans frivilliga förbud mot att föra in, lagra eller producera kärnvapen.
Dessutom kan man komma att överge förbudet mot vapenexport, vilket skulle ge landets högteknologiska industri möjlighet att på egen hand utveckla och sälja vapen till omvärlden, vilket då antagligen skulle ske i samröre med bundsförvanten USA.