Kollisionskurs mellan Kina och USA över sanktioner mot Iran. (Bild: DepositPhotos)

Så kan Kina förstöra USA:s ”ekonomiska D-dag” mot Iran

27 augusti, 2026

USA har nu kommit med ett nytt koncept i för att försöka få den iranska regimen på knä: en ”ekonomisk D-dag”. Det handlar inte bara om fortsatt tuffa sanktioner mot regimen. Enligt finansminister Scott Bessent ska man nu även med full kraft straffa alla länder som erbjuder någon form av ekonomisk livlina till Iran.

Som namnet ”Operation Economic Outcast” ger vid handen, så är ambitionen med denna kampanj att isolera Iran ekonomiskt. Blockaden mot iranska hamnar och de redan nästan totala amerikanska sanktionerna mot Iran fortsätter. Den stora nyheten är alltså att man dessutom utökar de sekundära sanktionerna mot länder, företag eller andra aktörer som gör affärer med den iranska regimen eller hjälper den med pengatvätt.

För alla som är ”dumma nog” att fortsätta samarbeta med Iran väntar ”oerhörda ekonomiska konsekvenser”, lät finansminister Scott Bessent veta på under en presskonferens denna vecka. Det handlar bland annat om att stoppas från att använda den amerikanska dollarn och stängas ute från det globala finanssystemet.

Bessent sade även att Donald Trump redan ringer runt till världens ledare med specifika förfrågningar om detta. Samt att tjänstemän från finansministeriet, utrikesministeriet och militären redan talar med sina motparter i andra länder för att tydliggöra vad USA förväntar sig. Enligt uppgift ska varje land få en ”tidslinje” för att avsluta olika former av samarbeten med Iran.

Dock har Irans viktigaste ekonomiska partner redan på förhand dömt ut de amerikanska sanktionerna som illegala och kontraproduktiva. Nämligen Kina, som köper cirka 90 procent av Irans oljeexport.

Kinas utrikesministerium har redan klargjort att man anser USA:s nya sanktioner vara illegala och endast tjänar till att öka spänningarna ytterligare. Man har även sagt att man kommer ”värna sina egna intressen” och varnat för att man kommer ge igen om sanktionerna drabbar kinesiska företag.

Då är ändå kinesiska myndigheter måttfulla jämfört med landets statliga medier. Där målar man ut de nya sanktionerna som desperata svaghetstecken och ett bevis för att USA har kört fast militärt i Iran.

Det är värt att notera att Scott Bessent inte nämnde Kina under den presskonferens där han presenterade Operation Economic Outcast i början av veckan. Inte ens då han fick en rak fråga om huruvida den bräckliga vapenvilan i handelskriget med Kina utgör ett hinder för den ekonomiska isoleringen av Iran.

Frågan hänvisade till den överenskommelse som ingicks mellan USA och Kina i sydkoreanska Busan i oktober i fjol. Detta ett drygt halvår efter Donald Trumps ”frihetsdag”, då han införde plötsliga och kraftiga tullar mot en rad länder inklusive Kina.

Kina gav igen genom att bland annat strypa exporten av sällsynta jordartsmetaller, vilket tvingade USA att backa. Beroendeställningen inom detta område kvarstår, och med den Kinas möjlighet att använda samma verktyg om man utsätts för sekundära sanktioner på grund av fortsatt handel med Iran.

På fråga om Kina svarade Bessent därför blott att inte land är utom räckhåll för amerikanska sanktioner, och tillade någonting om att ”tyst diplomati” ofta är det bästa sättet att kommunicera med andra länder på.

Tyst diplomati har knappast varit någon handels- eller utrikespolitisk ledstjärna inom Donald Trumps administration. Därför ligger slutsatsen att USA besväras av denna kinesiska hävstång nära till hands.

Och besväras borde man. För under 2026 har Kina importerat cirka 1,2 miljoner fat olja om dagen från Iran. Även under augusti månad har man fortsatt att importera över en halv miljon fat om dagen, trots den amerikanska blockaden mot iranska hamnar.

Enligt analysföretaget Kpler är importen sannolikt ännu högre, då de båda länderna har utarbetat diverse sluga metoder för att bedriva denna handel under radarn.

Bland annat så förs rabatterad olja ut från Iran med fartyg som redan är under sanktioner eller på annat vis tillhör skuggflottan. Sedan överförs lasten till en kinesisk tanker någonstans ute på haven i Sydostasien, för att sedan föras till en hamn i Kina.

Från amerikanskt håll känner man även till att iranska bulvanföretag köper varor och tvättar pengar via kinesiska banker. Uppgifter under årets gång gör även gällande att den iranska militären får hjälp från Kina i form av bland annat luftvärnssystem och bränsle som krävs för att tillverka robotar.

För USA har det varit svårt att motverka allt detta. Dels eftersom de raffinaderier, företag, banker och fartyg som sysslar med denna verksamhet är små och oberoende med större exponering mot yuan eller kryptovaluta än dollar. Sanktioner mot dem skadar alltså vare sig företagen i fråga eller Kina.

Och dels eftersom USA tvekar inför kännbara konsekvenser mot Kina. Därför har alla sanktioner som USA infört mot kinesiska aktörer med anledning av Iran varit av marginell betydelse. Så även de kinesiska företag, personer och fartyg som fanns bland de 60 nya aktörer som belades med sanktioner i samband med den ”ekonomiska D-dagen”.

För att Kina ska känna av sanktionerna så måste de riktas mot statliga banker och statliga oljebolag som drar nytta av den ljusskygga verksamheten med Iran, eller mot viktigare personer med befogenhet att göra någonting åt saken.

Men inför detta tvekar man alltså, av redan nämnda anledningar. Vid sidan beroendet av sällsynta jordartsmetaller från Kina, så så skulle sådana sanktioner sannolikt resultera i högre energipriser och en finansiell oro som även drabbar USA negativt.

Dessutom ska Xi Jinping åka till USA och träffa Donald Trump den 24 september, en resa som den amerikanska regeringen fäster stod vikt vid. Och bara några veckor efter Xis besök så ska den ettåriga vapenvilan i handelskriget som ingicks i Busan i fjol förlängas.

Om denna överenskommelse inte förnyas så kommer ytterligare press att sättas på den amerikanska ekonomin, och därmed indirekt på republikanerna i november månads mellanårsval.

Scott Bessent sade i början av veckan att världens ledare nu står inför ett val. Men detta är sant även vad gäller USA. För att kunna isolera Iran ekonomiskt så krävs av allt att döma en kostsam konflikt med Kina.

Det mesta tyder på att man kommer undvika en sådan konflikt – och utan Kinas samarbete så riskerar de nya sanktionerna att falla lika platt som tidigare försök att betvinga regimen i Teheran.

Senaste på Kinamedia

Kinamedias nya artiklar direkt till din inkorg

Gör som 757 andra, prenumerera du med.

Lyssna på Kinamedia: Nya kalla kriget

App Icon Apple Podcasts

Translate article