FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Türk, kräver att Kina ska dra tillbaka sin nya drakoniska lag om ”främjande av etnisk enighet” som började gälla den 1 juli.
De nordiska länderna har bjudit in Kinas toppdiplomat Wang Yi på besök samma vecka. 2-8 juli ska Kinas egna Sergei Lavrov besöka Sverige, Danmark, Norge och Finland.
Kanske de nordiska utrikesministrarna, om de fortfarande bryr sig om mänskliga rättigheter, gemensamt ställer sig bakom Volker Türks krav, och manar andra länder att göra likadant?
Volker Türk fördömde lagen redan i mars, när den röstades igenom i Kinas gummiparlament. Han framförde sedan kravet att den nya lagen ska dras tillbaka, i sin rapport till FN:s människorättsråd den 15 juni:
I am very concerned about China’s counterterrorism and assimilation policies, particularly as they affect minorities in the Xinjiang, Inner Mongolia and Tibetan regions. The new law on ethnic unity risks deepening restrictions on freedoms of language, education, practice of religion, culture, expression and assembly; and penalizing the peaceful exercise of minority rights in general. I call for the law to be repealed and for these practices to end.
Trots Kinas ökade inflytande i FN så har man alltså inte lyckats stoppa världens högste representant för mänskliga rättigheters kritik mot den nya lagen och de tvångsåtgärder som den bereder väg för.
Dessutom har vårt eget EU-parlament också fördömt lagen, efter att den oförliknelige tyske ledamoten Engin Eroglu, som är ordförande för parlamentets delegation med ansvar för relationen till Kina, höll ett brandtal som sent ska glömmas:
Officially, the People’s Republic of #China promotes its cultural diversity, yet the assimilation of ethnic minorities is a reality. China systematically suppresses ethnic and religious minorities, such as Uyghurs and Tibetans.
Their self-determination is now set to be further… pic.twitter.com/cW9aAaXmzZ
— Engin Eroglu (@EnginEroglu_FW) May 4, 2026
När lagen trädde i kraft under gårdagen så varnade Eroglu åter för följderna, och upprepade EU-parlamentets uppmaningar om att den bör dras tillbaka eftersom den står i strid med internationell lagstiftning.
Detta är ord och inga visor. Men lagen är allvarlig – den möjliggör ännu hårdare statliga kampanjer för att tvångsassimilera alla inhemska etniska grupper, över hela Kina, inte minst genom att bannlysa de inhemska språken i skolorna, där hundratusentals barn nu samlas in tvångsmässigt för att få alla band avskurna till sin egen kultur och språk. De ska alla zombifieras.
Dessutom är lagen extraterritoriell och innebär därmed en risk även för oss i Europa. Den banar väg för att Kinas polis ”lagligt” ska kunna förfölja aktivister globalt, också utländska medborgare och även i Sverige.
Tidigare kidnappade ju man misshagliga personer, som när man rövade bort den svenska förläggaren Gui Minhai från Thailand. Nu vill regimen istället betvinga andra länder att överlämna dem.
Detta har man redan lyckats med det i en del underdåniga länder; i februari tvångsdeporterade Thailand 40 uiguriska flyktingar.
Bland de kategorier av icke-kinesiska personer som riskerar att angripas även utanför Kina med hjälp av denna nya lag återfinns: Journalister, forskare, influerare, kinesiska och uiguriska och tibetanska aktivister, religiösa grupper anställda vid multinationella företag och så vidare.
I Taiwan har särskild oro uppstått för att lagen kan användas för transnationell repression, alltså förföljelse av meningsmotståndare bortom Kinas gränser. Det kan exempelvis gälla alla som tidigare någon gång har motsatt sig att Taiwan ska styras av Kina, vilket enligt regimen är ett hot mot etnisk och nationell enighet:
Premier Cho Jung-tai says #China’s new ethnic unity law, going into effect on July 1, aims to extend #CCP’s jurisdiction over the people of #Taiwan, and its provisions amount to #transnational #repression.
Read more: https://t.co/VimjmTKr66
(Photo: CNA) pic.twitter.com/XC7TzUvtlW— Radio Taiwan International (@RadioTaiwan_Eng) July 1, 2026
Volker Türks öppna kritik mot allt detta saknar motstycke — och det är förstås en röd flagga för kinesiska myndigheter när någon törs kritisera regimen i de mänskliga rättigheternas namn.
Dock ser det ut som att den kinesiska propagandamaskinen lärt sig av sina tidigare misstag med deras så kallade ”vargkrigare” som gjorde Kina till åtlöje — vi minns hur deras Stockholmsambassadör hånade och hotade svenska folkvalda och hur det drog uppmärksamheten till sig.
Så nu arbetar man istället bakom kulisserna, så att ingen ska notera eller hörsamma Türks krav.
Vad gör Sverige? Vad gör de andra länder som fortfarande säger att de vill upprätthålla de mänskliga rättigheterna, nu när de ser ut att ha övergivits också av USA? Vi verkar i alla fall inte lika pigga på att kritisera Xi Jinpings regim, som Donald Trumps regering.
Utrikesminister Malmer Stenergard sågs senast i kinesiska sammanhang när hon avlade besök vid hovet i Peking på självaste tioårsdagen av kidnappningen av Gui Minhai — för att fira en lastbilsfabrik, och skaffa visumfrihet för svenska resenärer!
Hon fick inte med sig Gui Minhai hem. Vi fick inte ens veta om han lever. Inte heller ser det ut som att hon tog upp det pågående folkmordet mot uigurer och tibetaner, med det groteska behandlingen av barn som skiljs från sina familjer.
Kinesiska företrädare som utrikesministern Wang Yi kommer under sin resa i Norden att försöka blanda bort korten, genom att påpeka att även Sverige har en egen debatt om ”minoriteter” som ska lära sig svenska.
Men kruxet är att det i Kinas fall inte handlar om ”minoriteter” som invandrat. Det handlar om något helt annat: Om folk som erövrats av de tidigare kinesiska imperierna. Man kunde jämföra med hur Sverige i gamla dagar tvingade samerna att bli svenskar, inte minst genom att ta deras barn — det är så Kina gör idag, fast i mycket större skala.
Det kinesiska kommunistpartiet lovade faktiskt, innan det kom till makten, att de folk som ockuperats av de gamla kinesiska kejsarna skulle återfå sitt oberoende: tibetaner, uigurer och andra.
Men i dag, när kommunisterna istället valt att dra på sig kejsarmanteln, talas det inte längre om detta. Istället har Kina återgått till den ultranationalistiska retorik som en gång lånades in från Europa, under 1800-talets slut, det vill säga det som sedan blev till ”ein Volk, ein Reich, ein Führer.”
Som FN-tjänsteman är Volker Türk förstås tvungen att bekräfta att terrorism är dåligt. Att uigurer och andra minoriteter är terrorister ingår i den kinesiska propagandan, fast det inte har med masskampanjerna i Kina att göra. Och det är ändå olagligt enligt folkrätten att bestraffa hela folk, vilket är vad Kina redan gör och i ökad utsträckning kan göra med denna nya lag.
Türk kallar dessutom dessa folkgrupper för ”minoriteter”, trots att till exempel både tibetanerna och uigurerna var majoriteter i sina egna moderna stater, under 1900-talet. Efter andra världskriget ”glömde” ju resten av världen att man borde avkolonisera de ryska och kinesiska imperierna. Istället lät man de kommunistiska regimerna återuppliva båda dessa gamla landimperier.
Detta betalar vi för idag, när både Vladimir Putin och Xi Jinping driver en revanschistisk militaristisk politik, hotar sina grannar, och bedriver folkmord, som i Kinas fall där man nu ska ha ett ”Kina för kineserna.”
Volker Türk ska ha heder av att han aldrig slutat begära att Kina ska efterfölja de rekommendationer som FN utfärdade 2022, efter sin företrädare Michelle Bachelets Potemkinresa till uigurernas hemland i Östturkestan, som i dag kallas för regionen Xinjiang i Kina.
Den kinesiska regimen trodde att de dompterat henne, att det skulle bli ”business as usual”. Man bespottade hennes rekommendationer, och sade föraktfullt att de inte var värda pappret de nedtecknats på.
Men Bachelet och nu Türk vidhåller att den kinesiska statens övergrepp mot de mänskliga rättigheterna är omfattande och kräver att de måste upphöra.
Nu är frågan under toppdiplomaten Wang Yis resa till Norden, huruvida Kina har lyckats domptera oss, eller om svenska och andra nordiska ministrar ska våga kritisera Kinas nya drakoniska lag mot etniska minoriteter, som även gäller på vårt territorium.
Chinese Foreign Minister Wang Yi will visit Denmark, Sweden, Finland and Norway from July 2 to 8, the Chinese Foreign Ministry announced on Tuesday.https://t.co/PvexRAgpyK
— CGTN (@CGTNOfficial) June 30, 2026
