Då USA snärjer in sig i ännu ett storkrig i Mellanöstern, så går spekulationerna vilda kring huruvida Kina kan utnyttja situationen för att attackera Taiwan. Flera tecken tyder mycket riktigt på att kriget i Iran stärker Kinas ställning.
Till att börja med så har USA och dess allierade bränt av stora mängder ammunition i Mellanöstern de senaste veckorna. Det handlar dels om offensiva robotar som Tomahawk, dels om luftvärn som skydd mot de robotar och drönare som Iran med partners har avfyrat.
The US administration has depleted its stockpiles of critical weapons and ammunition, designed to last for years, in nearly two weeks of war against Iran – FT.
According to sources cited by the publication, the rapid depletion of weapons involved modern, long-range Tomahawk… pic.twitter.com/7M8BmhQNuU
— Jürgen Nauditt 🇩🇪🇺🇦 (@jurgen_nauditt) March 13, 2026
På grund av detta har flyttat militär utrustning från Östasien till Mellanöstern. Detta gäller inte bara de hangarfartygsgrupper och marinkårssoldater som skapar rubriker i medier världen över för sin potentiella roll i en markoffensiv mot Iran.
Överföringen innefattar även batterier och interceptorer från luftvärnssystemet Patriot, samt delar av det ännu mer avancerade mobila luftvärnssystemet THAAD från Sydkorea.
Me on Trump admin’s redeployment of parts of THAAD to the Middle East, via @WSJ: “South Korea will downplay the moving of U.S. assets to maintain a good relationship with Trump. Meanwhile China is rejoicing.”https://t.co/4bujeIMVAK
— Derek J. Grossman (@DerekJGrossman) March 20, 2026
USA har förbrukat så mycket ammunition sedan kriget startade, att krigsministeriet har bett kongressen om 200 miljarder dollar – alltså närmare två biljoner kronor – extra för att fylla på lagren.
Detta samtidigt som USA ligger efter med vapenleveranser på cirka 30 miljarder dollar till Taiwan; inklusive robotar och ammunition som ön behöver som försvar mot Kina men som nu istället används i stora mängder mot Iran.
Iran conflict raises worries over US missile stockpiles due for Taiwan https://t.co/8usOYUgOsR
— Nikkei Asia (@NikkeiAsia) March 9, 2026
Taiwan concerned by depletion of US missile stocks during Iran war https://t.co/qMXLoZ8rMN
— Financial Times (@FT) March 21, 2026
Vidare stärks Kinas position även av det vis som USA bedriver kriget på. USA:s internationella rykte försämras, och det blir svårt för världens demokratier att åberopa folkrätten eller annan internationell lagstiftning om Kina attackerar Taiwan.
Dessutom ser man i Peking med glädje på hur relationen mellan de västerländska demokratierna försämras ytterligare av Donald Trumps fruktlösa uppmaningar till inblandning från sina allierade. Något som har skapat splittringar som sannolikt även gör det svårare att koordinera eventuellt stöd till Taiwan.
Oron för att Kina ska attackera Taiwan späds på av en uppgift som medier och sensationslystna konton online länge har spridit. Nämligen att Xi Jinping har beordrat den kinesiska militären att vara redo för en sådan attack 2027.
Detta grundar sig i obekräftade uppgifter från amerikanska befälhavare och underrättelsetjänster. Men även om en sådan order givits, så hör det knappast till ovanligheterna att ledare säger åt sin militär att vara redo för strid.
I någon slags bisarr visklek, så har denna information dock på sina håll framställts som att Kina planerar att invadera Taiwan redan nästa år.
Men just som USA:s beslut att attackera Iran beror på andra faktorer än Kina, så innehåller den kinesiska kalkylen för att ta kontroll över Taiwan fler element än den amerikanska militärens pågående omvärldsäventyr.
Framför allt två faktorer är av särskild vikt för Kina. Dels den egna militärens förmåga, dels om det framstår som möjligt att få till stånd en union med Taiwan utan att använda militära medel.
Kinas militär är av flera anledningar just nu inte redo att invadera Taiwan. Ett tydligt tecken på detta är att Xi Jinping har rensat ut en stor del av det militära ledarskiktet, i utrensningar som flera analytiker nu menar är mer omfattande än de som skedde under Mao Zedong.
China's top military generals have been nearly entirely purged:
1. CMC Vice Chairman 1: Accused of leaking nuclear secrets to US (today)
2. CMC Vice Chairman 2: Removed in Oct 2025 over corruption
3. National Minister of Defense: Removed in 2023 for corruption
4. Chief of the… pic.twitter.com/u5JPTGqRqz
— The Kobeissi Letter (@KobeissiLetter) January 25, 2026
När Kinas toppgeneral Zhang Youxia försvann tidigare i år, så skrev Marcus Björk långt på Kinamedia om de ständiga utrensningarna inom Kinas militär samt vad de innebär för dess stridsförmåga.
På den andra punkten – det vill säga möjligheten att ta kontroll över Taiwan utan att alls behöva använda sig av militären – märks flera för Kina positiva signaler.
Som jag skrev i Expressen tidigare denna månad, så kontrollerar den Kinavänliga oppositionen sedan valet 2024 Taiwans parlament.
Där gör man i det närmaste sitt bästa för att underminera regeringens arbete, inklusive att blockera den särskilda försvarsbudget som föreslagits för att stärka försvarsförmågan mot Kina.
Den Kinavänliga oppositionen utgör en potentiell samarbetspartner för Kina, och en möjlighet att ta kontroll över Taiwan på ett liknande vis som i Hongkong. Därför satsar man nu stora resurser på hybridkrigföring vilket jag nyligen skrev närmare om i en artikel för Axess som ni även kan lyssna på inläst nedan.
Kort sagt så innebär inte USA:s aktiviteter i Iran på kort sikt en ökad risk för en kinesisk attack mot Taiwan. Den egna militären är inte redo, och presidentvalet i Taiwan 2028 utgör en stor möjlighet för Kina att kunna samarbeta med en ny regering för att uppnår en så kallad återförening på annat vis.
Vän av ordning lade säkert märke till brasklappen ”på kort sikt” i stycket ovan. För även om det inte är sannolikt med en kinesisk attack mot Taiwan innan presidentvalet 2028, så kan kriget i Iran öka risken för detta på medellång sikt.
Bland andra The Economist framhåller hur en gradvis försvagning av USA:s förmåga i Östasien gör att Kina kan se en attack som ett realistiskt alternativ när man är redo och om man upplever att det inte finns några andra metoder att ta kontroll över Taiwan med:
There are, however, growing fears that the war in the Middle East — and its consequences for American politics and military power — might make Mr Xi more likely to strike Taiwan later this decade or early next.
America has already transferred military assets from the Indo-Pacific to the Middle East and may move more. The knock-on effects on maintenance and readiness could last for years. America and its allies have also used up many weapons needed to defend Taiwan.
If the war drags on, America would face challenges on multiple fronts, said Li Yihu, an expert on Taiwan at Peking University, at a meeting of China’s parliament in March. “If America’s military presence in the Asia-Pacific is weakened, you can imagine the consequences. Who will benefit?”
Även om något omedelbart invasionshot inte föreligger, så råder det ingen brist på tecken på att Kina förbereder sig på en konflikt längre fram.
Bara nu i veckan har det i flödet bland annat gått att läsa hur Kina kartlägger havsbotten runt Taiwan för att förbereda sig på ubåtskrigföring, och har placerat stora mängder attackdrönare på kusten mittemot Taiwan.
🔴 Satellite imagery shows China has assembled a fleet of attack drones converted from fighter jets a short distance from Taiwan.
🔗 https://t.co/IU7SZUvw6d pic.twitter.com/Wl13NlEkG4
— The Telegraph (@Telegraph) March 29, 2026
Det är tydligt hur kriget i Iran stärker Kinas position gentemot USA, vilket jag för en dryg vecka sedan förklarade mer ingående i Affärsvärlden.
Detta är negativt för Taiwan – men farorna ser annorlunda ut än en plötslig invasion.