Den juridiska processen varade i över ett år. Men förra månaden dömdes Sydkoreas president Yoon Suk Yeol till livstids fängelse, efter att han ställts inför riksrätt för sitt dramatiska kuppförsök i december 2024.
Domen satte punkt för ett dramatiskt kapitel i landets moderna politiska historia. Men Sydkoreas samhälle var djupt delat redan innan denna kris, och nu är frågan vad som väntar i dess kölvatten.
From the presidency to a life sentence — Yoon Suk-yeol’s dramatic fall leaves South Korea’s conservatives deeply divided. https://t.co/yko8RvR4GJ
— NHK WORLD News (@NHKWORLD_News) February 20, 2026
För många svenska läsare som fick upp ögonen för sydkoreansk politik på grund av Yoons statskupp, så kan det framstå som att instabiliteten uppstod under denna period. Men den politiska polariseringen har alltså djupare rötter.
Efter Koreakriget (1950–53) använde diktatorer i Sydkorea ofta undantagstillstånd för att slå ner opposition och civila protester. Två exempel är Park Chung Hee, som tog makten 1961, och hans efterträdare Chun Doo Hwan. I båda deras militärdiktaturer torterades och dödades oliktänkande, ofta med anklagelser om spionage för Nordkorea.
Dessa motsättningar fördjupades ytterligare under 2010-talet, med ökad klyfta mellan konservativa och progressiva som följd. Detta särskilt i samband med korruptionsskandalen mot den konservativa presidenten Park Geun-hye, som även hon ställdes inför riksrätt och avsattes 2017.
Det är alltså inget nytt att rivaliserande politiska läger beskrivit varandra som hot mot nationen. Men när Yoon Suk Yeol i december 2024 påstod att hans politiska motståndare var upprorsmän allierade med Pyongyang, så verkade han åberopa Sydkoreas tidigare auktoritära utrensningar, vilket i sin tur väckte stor oro både hos äldre och yngre sydkoreaner.
Det sydkoreanska politiska klimatet har alltså blivit alltmer präglat av konflikter med djup misstro. Yoons tid vid makten, kantad av kontroverser och snabbt fallande förtroendesiffror, kom enbart att fördjupa de redan existerande politiska motsättningarna i landet.
Efter livstidsdomen i februari har Yoon i allt högre grad förvandlats till en symbolisk frontfigur för en konservativ rörelse som rör sig allt längre åt höger. I vissa kretsar framställs kuppförsöket inte som ett brott, utan som ett försvar mot ett påstått kommunistiskt hot från det liberala oppositionen.
Hyobin Lee, professor vid Sogang University i Seoul, beskrev utvecklingen i en intervju med Deutsche Welle:
”No matter the verdict, this does not simply ’wrap things up’,” said Hyobin Lee, a professor at Sogang University in Seoul. ”If anything, this might be the beginning.”
”I believe the deep-rooted accumulated evils of entrenched elites that are widespread in Korean society are not something that can be fully eliminated,” she told DW.
”And there are still ’Yoon again’ supporters who cheer for him and believe he did nothing wrong. I see that as a seedbed for a second or third Yoon Suk-yeol to emerge.
I en artikel från BBC i samband med livstidsomen så beskrivs hur Yoon Suk Yeols kuppförsök rentav gjort honom ännu mer populär bland vissa delar av Sydkoreas höger. 27 procent av koreanerna anser fortfarande att han inte har gjort skyldig till uppror.
Samtidigt organiserar sig Yoons väljarbas allt oftare utanför de traditionella partistrukturerna. Detta sker exempelvis via YouTube-kanaler, andra sociala medier och chattgrupper på den sydkoreanska appen KakaoTalk.
Resultatet har blivit en högljudd och synlig rörelse, där det dock ännu inte har vuxit fram någon ny ledare som utgör ett politiskt alternativ till Yoon. Det får många anhängare att ropa efter hans återkomst med ”Yoon Again” som slogan.
March at Busan March 7, 2026
"Yoon Again"
"Free Yoon"
"Jail Lee" pic.twitter.com/Gs83IKnziX
— Toughcookie223 (@Toughcookie223) March 7, 2026
Risken är tydlig att den konservativa sidan dras allt längre åt höger i takt med att retoriken i sociala medier och aktivistmiljöer hårdnar, något som flera centrala namn inom Yoons parti People Power Party (PPP) också har varnat för.
Men även det demokratiska partiet står inför flera utmaningar. Sydkoreas nya ledare Lee Jae-myung, som ett halvår efter kuppförsöket gick segrande ur presidentvalet, ska nu försöka ena ett land där två vitt skilda politiska verkligheter samexisterar.
Ahn Byong-jin, professor i statsvetenskap vid Kyung Hee University i Seoul, beskrev i fjol utmaningen enligt följande i en intervju med New York Times:
Nearly all of Mr. Lee’s predecessors tried to strengthen their political grip by investigating the presidents who came before them in the name of “liquidating the past wrong,” a common phrase in South Korean politics.
(…)
“It will be a tough balancing work for Lee Jae-myung: On one hand, he must punish those involved in insurrection during the martial law, and, on the other hand, he must avoid looking like he is indulging in political revenge,” said Ahn Byong-jin, a professor of political science at Kyung Hee University in Seoul. “He probably is taking office in a more difficult time than any other South Korean leader has faced in recent years.”
Samtidigt väntar flera andra stora politiska utmaningar utrikes. Relationen med USA har blivit mer komplicerad sedan president Donald Trump infört höga tullar mot Sydkoreas exportberoende ekonomi. Samtidigt fortsätter Nordkoreas kärnvapen att utgöra ett hot i regionen.
Trots detta visar opinionsmätningar ett växande stöd för Lee. Enligt siffror från Gallup Korea, rapporterade av bland annat Seoul Economic Daily, uppgick presidentens förtroende i början av mars till 65 procent.
Enligt Asia Today tyder detta på att stödet inte enbart handlar om en inledande smekmånad för Lee, utan om “en direkt följd av ett styre som prioriterar konkreta resultat framför ceremoniell retorik”.
Mitt i det oroliga läget pekar flera analytiker på hur krisen kring Yoon Suk Yeol visar styrkan i Sydkoreas demokratiska institutioner.
I december 2024 tog det bara några timmar för landets parlamentsledamöter att ogiltigförklara Yoons kuppförsök genom omröstning. Allmänheten gick genast ut för att demonstrera, och militären följde inte order som hade kunnat leda till undantagstillstånd.
Krisen blev ett slags stresstest som den sydkoreanska demokratin i slutändan klarade. Hyobin Lee sammanfattade det hela enligt följande i Deutsche Welle:
Lee believes that democracy in South Korea – which was a military dictatorship as recently as 1981 – has emerged stronger after the crisis.
”On the day martial law was declared, the young soldiers who would have had to carry out the order did not follow through, and no one was injured or killed,” she said. ”Considering that these young men are often seen as right-leaning and as a group that contributed to the rise of the Yoon government, it is hard not to be surprised.”
”Korea has now become a country where martial law no longer ’works,’ and where non-democratic rule is no longer conceivable. I think the martial-law episode demonstrated that very clearly.”
Livstidsdomen mot Yoon Suk Yeol må markera slutet på ett dramatiskt kapitel i Sydkoreas politiska historia. Men samtidigt finns den djupa politiska splittringen kvar.
För People Power Party är Yoons eftermäle svårt att hantera. I juni hålls lokalval i Sydkorea, där partiet riskerar en storförlust om man alienerar mittenväljare genom att fortsätta försvara sin vanärade tidigare ledare.
Därför har PPP:s nya ledning på senare tid försökt att ta avstånd från Yoon:
Hoping to avoid a wipe-out at the local elections, the PPP finally issued an apology. But it’s going to be difficult to shake its pro-Yoon image – especially with the current leadership. https://t.co/owVUtEVUZX pic.twitter.com/mraM5gA8u6
— The Diplomat (@Diplomat_APAC) March 12, 2026
Men samtidigt så fortsätter konservativa nätverk att mobilisera utanför partistrukturerna. Det är oklart hur de kommer att agera inför valet i juni, eller vad den fortsatta nostalgin för Yoon Suk Yeol betyder för Sydkoreas samhälle på lång sikt.
