Kinas växande handelsöverskott har länge varit en källa till missnöje bland och friktion med landets handelspartners. Detta särskilt som Kinas exportindustri gynnas av omfattande statliga subventioner, som gör det svårt för lokala tillverkare världen över att tävla med sina kinesiska konkurrenter.
Kinesiska myndigheter har å ena sidan avfärdat att det växande handelsöverskottet utgör ett problem, å andra sidan lovat att råda bot på det genom att bland annat öka den inhemska konsumtionen. Dessvärre så har eventuella åtgärder inte gett önskat resultat. För under årets två första månader så var såväl landets export som handelsöverskott större än någonsin tidigare.
Under januari och februari i år så steg Kinas export med 21,8 procent jämfört med samma period i fjol, och uppgick till 656,6 miljarder dollar. Grafen nedan från Wall Street Journal ger vid handen hur dramatisk denna ökning är:
Ökningen följer i sin tur på rekordåret 2025, då exporten växte med 5,5 procent och liksom handelsöverskottet var Kinas största någonsin på årsbasis.
Det är värt att notera hur den tillväxten i exportsektorn i början av detta år skedde trots att exporten till världens största ekonomi, det vill säga USA, minskade med 11 procent vilket främst beror på tullar och handelskrig.
Som ni kanske redan har räknat ut, så innebär detta en ännu större ökning av exporten till Europa:
Vid sidan av en exporttillväxt på 27,8 procent till EU, så märks även ökningar till Asean med 29,4 procent och till Afrika med hela 49,9 procent.
Förvisso ökade även Kinas import under januari och februari ovanligt mycket med 19,8 procent. Men detta var inte nog för att utjämna den redan stora handelsbalansen, som landade på den nya rekordnivån 213,6 miljarder dollar för bara två månader.
Givet bland annat fjolårets rekordnivåer, så var prognosen för årets första två månader en exportökning på 7,1 procent enligt en enkät från Reuters. Varför blev då ökningen tre gånger så stor?
En anledning som framhålls är den ökade efterfrågan på högteknologiska produkter. En stor del av ökningen var export av halvledare, chip och annan elektronik som är nödvändig för byggnationen av datacenter eller på annat vis hänger samman med den globala AI-boomen. Där har Kina positionerat sig väl tack vare storskaliga investeringar samt redan nämnda subventioner och olika former av statliga stöd.
Den ökade importen kan däremot vara av tillfällig art. Flera analytiker pekar bland annat på en ökad oljeimport, vilket förklaras av ambitionen att skapa strategiska lager på grund av oron i Mellanöstern.
Att det inte handlar främst om konsumtionsvaror märks även på att importen från Europa endast ökade med 11,7 procent. Något som i sin tur alltså innebär ett växande handelsöverskott gentemot Europa än många andra delar av världen.
Bland andra Financial Times citerar analytiker som menar att Kinas växande handelsöverskott endast kan åtgärdas om den inhemska konsumtionen ökar, samt att det försvåras av landets långdragna fastighetskris:
Analysts said China’s yawning trade surplus would only be reined in if Beijing resolved its years-long property slowdown and boosted domestic demand to help soak up excess production.
“The root cause of the enormous trade imbalance is China’s weak domestic demand and deflation amid the bursting of its property bubble,” said Nomura economist Ting Lu in a report ahead of the trade figures.
Och som bland annat Wall Street Journal påpekar, så finns det ingenting i Kinas senaste femårsplan – som presenterades tidigare denna månad – om nya åtgärder för att öka konsumtionen. Tvärtom, skriver tidningen, så försvåras detta av en svag jobbmarknad och ett tillväxtmål för i år som är det lägsta sedan 1991.
Dock finns det gott om målsättningar i den nya femårsplanen om att effektivisera produktionen med hjälp av AI, och dominera nya spjutspetsteknologier vilket i regel sker genom att ösa statliga medel över landets industrisektor.
Det finns med andra ord få tecken på att Kinas handelsöverskott kommer att minska under den närmaste framtiden. Detta kan i sin tur komma att öka kraven inom EU för att vidta skyddsåtgärder mot den kinesiska överproduktionen, vilken slår mot flera viktiga europeiska industrier.
Exempelvis så ökade exporten av fartyg med 52,8 procent under årets två första månader, och exporten av bilar med 67,1 procent. Båda är områden där varningsflaggor har höjts i USA och EU gällande Kinas ökade marknadsandelar.
