Bilden föreställer skällsord mot Taiwans parlamentariker under protester utanför den lagstiftande församlingen våren 2024. Sedan dess har polariseringen tilltagit ytterligare, med fokus på landets parlament. (Bild: Jojje Olsson)

Politisk kris hotar Taiwans motstånd mot kinesisk annektering

7 februari, 2026

Sedan valet av ny president och lagstiftande församling i januari 2024 har Taiwan befunnit sig i en allt djupare politisk kris. Den har nu bland annat resulterat i att landet inte kan betala för de vapen som man har beställt från USA, eftersom parlamentet blockerar den budget som regeringen har avsatt för detta ändamål.

Sedan början av 2024 har oppositionen haft en knapp majoritet i den lagstiftande församlingen, där Kuomintang (KMT) är största parti och Taiwan People’s Party (TPP) är vågmästare. Samtidigt har regeringspartiet Democratic Progressive Party (DPP) under William Lai agerat ännu mer beslutsamt och proaktivt för att främja en taiwanesisk identitet samt motverka beroende av och säkerhetspolitiska hot från Kina.

Givet ökade påtryckningar från såväl Kina som USA, så har ökad polarisering kommit som ett brev på posten. Och nu börjar denna polarisering även få praktiska konsekvenser.

Förra månaden godkände Donald Trumps regering en ny vapenaffär värd elva miljarder dollar eller cirka 100 miljarder kronor. Försäljningen innefattar den självgående haubitsen M109A7 samt de två pansarvärnsrobotarna TOW och Javelin, vars första avbetalningar ska ske i mitten av mars.

Men nu har Taiwans regering tvingats till att be om en förlängning av detta datum, då parlamentet inte har godkänt den budget som skulle användas.

Budgeten i fråga är en specialbudget på 40 miljarder dollar eller närmare 400 miljarder kronor, att använda utöver den ordinarie försvarsbudgeten till särskilda inköp under de kommande åren. Kinamedia skrev närmare om denna budget när den presenterades av regeringen i slutet av november.

Med hjälp av budgeten skulle Taiwans försvarsutgifter uppgå till omkring 3,5 procent av BNP i år, för att sedan öka till 5 procent år 2030. Men sedan november så har oppositionen blockerat budgeten tio gånger, genom att inte ens ta upp den på dagordningen för diskussion i parlamentet.

Som jag framhöll i veckans upplaga av Kinamedia nyhetsbrev, så har oppositionen istället föreslagit en egen budget som är mindre än en tredjedel så stor. Ett förslag vilket försvarsministeriet har avfärdat som ”ogenomförbart”, med risk för att fragmentera upphandlingar och leda till otillräcklig försvarsförmåga.

KMT motiverar motståndet mot DPP:s budget med att parlamentarisk översikt behövs för att förhindra korruption, ineffektivitet och slöseri. Man har även pekat på förseningar av andra vapen som Taiwan har beställt från USA och redan betalat för, bland annat stridsflygplan av modell F-16 och nya Abrams-stridsvagnar.

Den officiella talpunkten från KMT är att man minsann inte motsätter sig ökade försvarsutgifter och en förbättring av Taiwans militära förmåga, men att man inte heller kommer att ge en ”blank check” för detta ändamål.

Detta övertygar dock inte en rad amerikanska senatorer och kongressledamöter, som för första gången i samma veva har utfärdat öppen kritik mot Taiwans oppositionspartier:

I det sista av inläggen ovan så kritiserar två stycken amerikanska senatorer oppositionen för att prioritera ”fototillfällen med Kinas kommunistparti” framför att förbättra landets militär. Denna anklagelse framförs med anledning av att KMT i veckan skickade sin största delegation sedan 2005 till Kina.

Denna delegation på 40 personer leddes av vice partiordförande, och hade bland annat som uppgift att återuppliva ett forum mellan KMT och Kinas kommunistparti som inte har hållits sedan partiet förlorade presidentposten 2016.

Inför resan så beskrev KMT:s nya partiordförande Cheng Li-wun USA som ”vän” och Kina som ”familj”. Hon identifierar sig själv som kines, har sagt att hon är villig att träffa Xi Jinping 100 gånger och att Taiwan inte ska vara någon bankomat för USA:s försvarsindustri.

Med andra ord så handlar det av allt att döma inte om något tillfälligt problem i parlamentet. Tvärtom så har Taiwans lagstiftande församling sedan valet 2024 präglats av öppna och ofta fysiska bråk samt en förlamad beslutsprocess, då oppositionen har använt sin majoritet för att underminera regeringens arbete och överföra makt eller pengar från regering till parlament eller lokala myndigheter.

Denna utveckling har intensifierats efter att Taiwans konstitutionsdomstol lamslagits under förra hösten. Då gick tidsperioden ut för sju stycken av dess femton domare, varefter oppositionen har vägrat godkänna någon av de domare som William Lai har nominerat. Bland bedömare talas det därför nu om en konstitutionell kris.

Det finns få hinder för oppositionen att driva sin mer Kinavänliga agenda i parlamentet, och just nu står striden alltså kring Taiwans försvarsutgifter. Detta skickar olyckliga signaler till både Kina som ökar sina militära påtryckningar mot landet, och till USA vars regering under Donald Trump kräver ökade försvarsutgifter från sina samarbetspartners.

Bland andra president William Lai har själv varnat för att allt detta – förutom att påverka Taiwans försvarsförmåga – kan drabba omvärldens uppfattning kring Taiwans målmedvetenhet att försvara sig själv mot Kina.

KMT har av flera anledningar alltid lagt stor vikt vid en bra relation med USA. Historiskt har den amerikanska militären varit garant för Republiken Kinas överlevnad på Taiwan, och under senare år är det bara USA som har sålt vapen till den taiwanesiska militären, som KMT traditionellt säger sig värna och företräda.

Allt detta gäller fortfarande inom delar av KMT, framför allt partiets gamla garde. Men KMT befinner sig i både själavandring och maktkamp i relationen till Kina och USA.

Att Cheng Li-wun valdes till partiledare i höstas var en överraskning för många. Det medför av allt att döma en närmare relation med Kina, särskilt som partiets ledande parlamentariker redan är kända för sina nära band med Kina och sin skepsis gentemot USA.

Tidigare var det viktigt för KMT:s ledare eller presidentkandidat att ha en god relation med USA, för att ingjuta trovärdighet inom partiet och hos väljarna. Det finns nu anledning att misstänka att denna kalkyl har förändrats något, och att det inom partiets nuvarande ledarskikt anses viktigare att närma sig Peking än att arbeta med USA för att motverka hotet från Kina.

I Taiwan äger parlamentsvalet rum samtidigt som presidentvalet. Ett mellanårsval hålls förvisso i november i år. Men det gäller motsvarande ungefär kommunfullmäktige i Sverige, och förändrar således inte balansen i den lagstiftande församlingen.

Nästa presidentval sker i januari 2028. Det innebär med andra ord att Taiwan har ytterligare två år framför sig av dödläge och handlingsförlamning i viktiga frågor som säkerhetspolitik, försvarsförmåga och relationen till Kina.

Väldigt lite tyder i dagsläget på att regering och opposition kan samarbeta inom dessa områden. Den verkligt relevanta frågeställningen är snarare: i vilken utsträckning kommer denna situation underlätta Kinas ambition att annektera Taiwan?

Senaste på Kinamedia

Kinamedias nya artiklar direkt till din inkorg

Gör som 772 andra, prenumerera du med.

Lyssna på Kinamedia: Nya kalla kriget

App Icon Apple Podcasts

Translate article