Vladimir Putin och Kim Jong Un samtalar under Putins besök i Nordkorea denna sommar, som resulterade i en försvarspakt mellan de båda länderna. (Bild: Kremlin.ru, Creative Commons Attribution 4.0 International)

Den verkliga betydelsen av Nordkoreas soldater i Ukraina

27 oktober, 2024

I början av veckan toppade Kinamedia nyhetsbrev med nyheten om att nordkoreansk trupp redan befann sig i Ryssland på väg mot Ukraina, tillsammans med en video på soldater som utrustades i östra Ryssland och uppgifter om att de även utbildas där.

I mitten veckan bekräftade USA:s försvarsminister Lloyd Austin för första gången uppgifter från medier och underrättelsetjänst i Sydkorea om att Nordkorea redan skickat soldater till Ryssland som ska delta i landets invasion av Ukraina.

Samma dag sade sydkoreanska parlamentariker – med hänvisning till uppgifter från landets underrättelsetjänst – att Nordkorea redan har skickat 3 000 soldater till Ryssland, vilket är dubbelt så många som den tidigare siffran 1 500 som figurerat i medier.

Enligt parlamentarikerna har Nordkorea lovat 10 000 soldater till december. Styrkorna ska ha utbildats för detta sedan syfte sedan i september eller oktober, och nu börjat flyttas över till Ryssland för anpassning.

Det finns även uppgifter om att nordkoreanska trupper redan befinner sig vid fronten – åtminstone i mindre antal för att observera – samt att flera av dem dödats eller tagit chansen och deserterat.

Detta är dock ännu svårt att bekräfta, och det är först till helgen som båden USA och ukrainska myndigheter meddelar att nordkoreanska styrkor har anlänt till Kursk på östfronten i större antal för att delta i striderna.

Kinamedia har under det senaste dryga året följt närmandet mellan Ryssland och Nordkorea, som inte har fått den uppmärksamhet den förtjänar i svenska medier. Förra sommaren publicerade vi artikeln ”Putin upptar gammal relation med Nordkorea i hopp om nya vapen”, om Kim Jong Uns resa till Ryssland som resulterade i att Nordkorea började exportera vapen till den ryska militären.

Enligt sydkoreanska underrättelseuppgifter handlar det sammanlagt om cirka 13 000 containers med militär utrustning som skeppats till Ryssland sedan sommaren 2023. Utrustningen innefattar upp till åtta miljoner artillerigranater som har varit mycket viktiga för den ryska krigföringen mot ukrainska städer och frontpositioner.

Enligt Ukraina har Nordkorea även bistått Ryssland med dussintals ballistiska robotar, vilket innebär möjligheten för den nordkoreanska militären att testa sin mer avancerade utrustning i skarpt läge.

I artikeln ”Ryssland och Nordkorea ingår nytt försvarsavtal under Putins besök i Pyongyang” uppmärksammade vi denna sommar hur Putin blev första ryska president på 24 år att besöka Nordkorea, vilket resulterade i en försvarspakt mellan länderna som vi nu alltså ser materialiseras.

Förvisso är det oklart vilken skillnad 10 000 nordkoreanska soldater egentligen kan göra på slagfälten i Ukraina. De talar inte ryska och saknar stridserfarenhet. Dessutom är Nordkoreas armé dåligt utrustad, och givet att de ryska förlusterna på senare tid uppgår till cirka 1 500 man om dagen så kommer antalet soldater inte heller att göra någon banbrytande skillnad.

Utvecklingen har dock implikationer långt utöver soldaternas omedelbara påverkan i striderna. Sedan tidigare förs kriget i Ukraina redan med hjälp av iranska drönare och kinesisk teknologi med dubbla användningsområden, som möjliggör för Ryssland att fortsätta tillverka vapen.

När nu inte bara nordkoreanska vapen utan även trupper är direkt inblandade i kriget, blir det allt svårare för världens demokratier att ignorera upptrappningen. Det var därför Ukrainas president Volodomyr Zelensky i veckan varnade för att detta är första steget i ett nytt världskrig.

Situationen är givetvis särskilt allvarlig för Sydkorea. När Nordkorea nu hedrar försvarspakten med Ryssland genom direkt inblandning i Ukraina, så är det sannolikt att ryska styrkor även skulle komma till Nordkoreas hjälp när sammanstötningar inträffar med Sydkorea.

Vidare är kriget i Ukraina en utomordentlig möjlighet för Nordkoreas militär att förbättra sin förmåga. Officerare har redan börjat lära sig ny taktik och krigföring med drönare.

Lägg därtill att Nordkorea för sitt deltagande sannolikt även belönas med pengar, energi och mer avancerad militär teknologi vilket enligt bland annat Voice of America ytterligare kan förbättra militärens kapacitet:

North Korea is likely anticipating Russian technical assistance to perfect its nuclear and missile programs in exchange for sending its troops to support Russia in the Ukraine war, U.S. experts say.

(…)

”North Korea will expect a generous payoff from Moscow in return for its troop contribution,” Hwang Joon-kook, South Korean ambassador to the United Nations, said Monday at a United Nations Security Council Briefing on Ukraine. ”It could be either military or financial assistance; it could be nuclear weapons-related technology.”

Mycket riktigt har sydkoreanska tjänstemän under veckan öppet varnat för att man inte bara kommer se på från sidan av om det militära samarbetet mellan Ryssland och Nordkorea fortsätter, utan svara med ”åtgärder i olika faser” tillsammans med det internationella samfundet.

I veckan meddelade Sydkoreas president Yoon Suk Yeol att han skickar en delegation till Nato för att dela underrättelseinformation, efter att han nyligen haft ett telefonsamtal med Natos nya generalsekreterare Mark Rutte på dennes förfrågan.

Det bedöms också som sannolikt att Sydkorea kommer skicka militär personal till Ukraina, åtminstone i form av observatörer för att analysera de nordkoreanska trupperna och deras kapacitet.

Enligt flera analytiker och rapporter från bland annat National Public Radio kan det även bli aktuellt för Sydkorea att skicka vapen till Ukraina:

South Korea’s president vowed on Thursday to respond to North Korea’s deployment of troops to Russia, including by potentially supplying offensive weapons to Ukraine.

(…)

President Yoon pledged support for additional South Korean weapons sales to Poland, including the sale of $7 billion worth of K2 tanks. So far, South Korea has helped Ukraine by providing arms to the United States and Ukraine’s neighbors, but he said that could change.

“We have had a principle of not directly supplying lethal weapons” to combatants, he told reporters, “but we can be more flexible and review the policy depending on North Korea’s military activities.”

Uttalandet kan ses som ett hot för att framför allt sätta press på Ryssland att begränsa det militära samarbetet med Nordkorea. Om Sydkorea verkligen börjar leverera vapen till Ukraina så kan detta göra en enorm skillnad, givet den sydkoreanska krigsindustrins förmåga och kapacitet.

I januari i år skrev Kinamedia om hur Sydkorea under 2023 försåg Ukraina med med artillerigranater än vad hela EU mäktade med.

Samtidigt som Europa har monterat ned sin krigsindustri, så har sydkoreansk tillverkning trappats upp och blivit allt viktigare för Ukrainas motstånd. Men lagstiftning begränsar sydkoreansk vapenexport till områden där konflikt redan pågår. Därför har Sydkorea sålt artillerigranater till framför allt USA, som sedan har exporterat dem vidare till Ukraina eller använt dem som ersättning för ammunitionslager som redan exporterats dit.

Även Polen har gjort stora vapenaffärer med Sydkorea, för att sedan kunnat skicka militär materiel till Ukraina. Detta innefattar stridsflygplan, stridsvagnar och rörligt artilleri.

Enligt sydkoreanska tjänstemän kan man med anledning av Nordkoreas inblandning omvärdera sina bestämmelser, och exportera vapen direkt till Ukraina snarare än indirekt via tredje land. Detta kan detta innefatta såväl rörligt artilleri som luftvärnssystem, beroende på i vilken omfattning det militära samarbetet mellan Ryssland och Nordkorea sker.

De nordkoreanska trupperna riskerar alltså göra Ukraina till skådeplats för ett proxykrig inte bara mellan Ryssland och väst, utan även mellan ett militariserat Nordkorea och ett Sydkorea som snart förväntas bli världens fjärde största vapenexportör.

Det är oklart hur Europa kommer agera på Nordkoreas direkta deltagande i ett krig på europeisk mark. Men Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis använde i veckan utvecklingen som ett argument till att ompröva Frankrikes president Emmanuel Macrons idé om europeiska trupper på marken i Ukraina.

Samtidigt som uppgifterna om nordkoreansk inblandning bekräftades så höll samarbetsorganisationen Brics ett möte i Ryssland. Bland dussintals deltagande statschefer märktes Kinas president Xi Jinping, Indiens premiärminister Narendra Modi, Recep Tayyip Erdogan som leder Nato-landet Turkiet samt FN:s generalsekreterare Antonio Guterres.

Så mycket för att Ryssland skulle vara isolerat och Putin vara paria, efter närmare 1 000 dagars fullskaligt krig mot Ukraina.

Den förnäma uppslutningen verkade till och med få Putin på så gott humör att han hintade att nordkoreanska trupper faktiskt befinner sig i Ryssland; uppgifter som både Moskva och Pyongyang tidigare förnekat.

När det kinesiska utrikesministeriet tidigare i veckan tillfrågades om Nordkoreas inblandning i Ukraina, blev svaret den sedvanliga utläggningen om förhoppningar att alla sidor ska arbeta för de-eskalering.

När Xi träffade Putin under Brics-mötet, så upprepade han enligt Kinas statliga medier att världen nu genomgår förändringar större än på ett århundrade, och att den djupa vänskapen med Ryssland är oförändrad samt att samarbetet mellan de båda länderna snarare kommer öka.

Han tillade att Kina och Ryssland tillsammans arbetar för att säkerställa global strategisk stabilitet och internationell rättvisa.

Men trots fortsatt stöd utåt så finna all anledning till misstankar om att Kina bakom kulisserna är missnöjt med den senaste utvecklingen. Givetvis vill Peking fortfarande mer än någonting annat undvika att Putin förlorar i Ukraina, och att nordkoreanska soldater hjälper till att uppnå denna målsättning vore ju i sig någonting positivt.

Men som vi pratade närmare om i veckans avsnitt av podden ”Kinamedia: Nya kalla kriget” så innebär utvecklingen att Kina förlorar i inflytande över de båda länderna.

Nordkorea har enda sedan Koreakriget varit duktiga på att spela ut Kina och Sovjetunionen eller Ryssland mot varandra. Efter Sovjetunionens kollaps är det Kina som har hållit den nordkoreanska regimen under armarna en längre tid, framför allt ekonomiskt, vilket har gett Peking stort inflytande över Pyongyang.

Dock har Kina inte velat förse Nordkorea med militär teknologi av samma grad som Ryssland enligt uppgift nu är villiga att göra i utbyte mot stödet i kriget i Ukraina. Ryssland och Nordkoreas militära samarbete innebär alltså att Kinas kontroll och inflytande över de båda länderna minskar bilateralt.

Dessutom vill inte Kina se att kriget i Ukraina flyttar österut. Såväl USA:s försvarsminister som Natos generalsekretare och en rad andra europeiska ledare framhåller att de nordkoreanska truppernas inblandning får konsekvenser inte bara i Europa utan även i Östasien.

Man vill heller inte att Europa deltar i konflikten i större omfattning än i dag, då ambitionen från Pekings håll fortfarande är att slå in en kil i den transatlantiska alliansen genom att framhålla USA som den krigshetsande parten.

Financial Times rapporterade för ett par dagar sedan om tecken på Kinas missnöje med utvecklingen:

Even before Kim Jong Un sent troops to support Russia’s fight against Ukraine, there were signs that North Korea’s main backer, China, was unhappy with his regime’s deepening ties with Moscow.

In a letter last week seen as signalling Beijing’s growing displeasure, Chinese President Xi Jinping thanked Kim for a congratulatory message on the 75th anniversary of Communist China’s founding — but omitted a traditional reference to North Korea as a “friendly neighbouring country”.

(…)

Closer Russian-North Korean ties could also spur the US, Japan and South Korea to strengthen their military alliance in east Asia, which Beijing already views as aimed at containing its growing power.

Beijing wants to avoid at all costs a rerun of the early years of the cold war, when the Soviet Union, North Korea and China formed a “northern triangle” that faced off against a “southern triangle” of South Korea, Japan and the US, Chinese scholars said.

Snarare har Kina försökt att vidhålla en balans mellan att retorisk och praktiskt stödja Ryssland, utan att samtidigt helt förstöra relationen med väst vilket framför allt vore negativt för de många ekonomiska utmaningar som Kina redan står inför.

Sedan finns det även bedömare som anser att Kina ser positivt på utvecklingen:

Oavsett vilket så har Nordkorea och Ryssland mindre att förlora på denna utveckling. De kommer båda att agera självständigt i eget intresse, med större likgiltighet inför de risker som de första nordkoreanska trupperna i Ukraina medför.

Kinamedias nya artiklar direkt till din inkorg

Gör som 770 andra, prenumerera du med.

Lyssna på Kinamedia: Nya kalla kriget

App Icon Apple Podcasts

Translate article