Joe Biden och Xi Jinping
Xi Jinping och Joe Biden höll i går ett videosamtal med fokus på konflikten i Ukraina. (Bild: faksimil Twitter via @WhiteHouse)

Missnöje i Kina medan Xi samtalar med Biden om Ukraina

I går kväll svensk tid samtalade president Xi Jinping och Joe Biden med anledning av kriget i Ukraina. Som brukligt efter möten på högsta nivån under pågående konflikt, så var uttalandena efteråt från båda håll relativt sparsmakade och innehöll främst upprepningar av tidigare ståndpunkter.

Peking återgav hur Xi Jinping under videosamtalet sagt att Kina motsätter sig den väpnade konflikten och vill se en förhandlingslösning, och kom samtidigt ånyo med illa förtäckta anklagelser mot USA som främst ansvarig för utvecklingen.

Vita husets uttalande kom senare och var kortare. Där framhölls stödet för en diplomatisk lösning på krisen och bibehållen kommunikation med Peking, tillsammans med varningar för konsekvenser om Kina skulle stödja Ryssland materiellt i den pågående invasionen.

Samtalet pågick i närmare två timmar. Men då det tolkades i realtid, så var den faktiska konversationen ungefär hälften så lång.

Flera tecken gav det på förhand mycket spända läget vid handen. Bara några timmar innan, så skickade Kina sitt hangarfartyg Shandong genom Taiwan-sundet.

Detta är en gest vars symbolik inte kan misstolkas. 1996 så skickade USA hangarfartyg till samma vatten, efter att Kina genom bland annat missiltester försökte skrämma väljarna i Taiwans första presidentval.

Den gången fick Kina dra sig tillbaka på ett förödmjukande vis. Nu ville Peking visa att man efter 25 års imponerande utveckling kan utmana den amerikanska militärens närvaro i området.

Historiska anekdoter åsido, så var det på förhand knappast väntat att samtalet skulle leda till något genombrott. De båda sidorna står fortfarande alldeles för långt ifrån varandra i denna konflikt, som Xi Jinping absolut inte vill se Vladimir Putin lämna besegrad och försvagad.

Desto mer intressant är de allt fler signaler om missnöje över kriget och Pekings uppbackning av Moskva som på senare tid kommit från såväl tjänstemän som allmänhet i Kina.

Eftersom informationen är ännu hårdare kontrollerad och övervakningen av den allmänna diskussionen ännu mer övervakad i Kina än i Ryssland, så är det relativt få personer som har avvikit från kommunistpartiets officiella linjen, vilken exempelvis beskrevs av landets vice utrikesminister Hua Chunying inför gårdagens samtal:

Som jag förklarade i Kinamedia nyhetsbrev tidigare denna vecka, så är den i särklass vanligaste åsikten på Kinas sociala medier att ta Rysslands sida, låt vara att detta ofta främst sker inom ramen för att kritisera USA och NATO.

Men i veckan har flera exempel också märkts på motsatsen. I en mycket uppmärksammad artikel skrev Hu Wei, en statsvetare med nära band till Kinas statsråd, att Kina “inte kan förknippas med Putin” och måste avbryta distansera sig från denna relation så fort som möjligt.

Forskaren menade även att kriget i Ukraina har gett upphov till “enorma meningsskiljaktigheter” i Kina, med en stor polariserande effekt mellan de som stödjer och motsätter sig utvecklingen.

Hans artikel översattes till engelska av U.S.-China Perception Monitor, som sedan dess blockerats i Kina.

Men som Nikkei Asia påpekar, så är det sannolikt att Hu Wei haft stöd av flera andra inflytelserika personer innan han publicerade något så utmanade, givet hans egen höga ställning och tillgång till högt uppsatta kinesiska tjänstemän.

Trots försök att censurera artikeln, så har den spridit sig som en löpeld och fått miljontals visningar på kinesiska sociala medier.

Samma trend märktes när Qin Gang, Kinas relativt nya ambassadör i USA, i en artikel i Washington Post i veckan beskrev vad han menade var Peking pacifistiska och neutrala ståndpunkt i konflikten.

Artikeln möttes av ett sällan skådat motstånd på Kinas sociala medier. Wall Street Journal återger några av reaktionerna på följande vis:

In a rare example of Chinese online discourse openly opposing government policy, the discussion was dominated by messages unambiguous in criticizing China’s position.

“An apparent invasion was defined as a conflict, as if the invader and the invaded each should be blamed equally. With that comes the nerve to say justice is being upheld,” read one of the most popular comments, which attracted more than 2,000 likes.

Another comment, endorsed with more than 2,000 likes, simply asked: “Then why the hell did you vote ‘abstain’?”—a reference to China’s vote on an earlier draft United Nations Security Council resolution that would have condemned Russia.

Enligt tidningen fick vissa av kommentarerna hundratusentals visningar innan de censurerades.

Faktum är att kritik mot Putins krig och Pekings uppbackning av detsamma har ventilerats – och censurerats – på Kinas sociala medier ända sedan invasionens början. Se nedan en tråd på Twitter som listar tiotals exempel på detta:

I takt med att konflikten dragit ut på tiden, så har denna kritik tilltagit. Att tjänstemän som Hu Wei nu kritiserar Pekings hållning visar på missnöje inom myndigheterna, och skapar i sin tur grund för ytterligare kritik på internet och bland allmänheten.

Kritik som kinesiska myndigheter hittills varit snabba med att bemöta. Exempelvis har omkring 130 alumner från olika kinesiska universitet skrivit under ett upprop mot kriget. Samtliga av dem som fortfarande bor i Kina, har kallats till samtal med polisen.

Vidare finns även kinesiska medborgare på plats i Ukraina som dokumenterar krigets hemskheter genom sociala medier och videobloggar. CNN återger ett fall där en av dessa först har utmålats som landsförrädare, och sedan blockerats på Kinas internet.

Det framstår som uppenbart att Xi Jinping och den kinesiska ledningen har missbedömt såväl hur själva konflikten skulle utveckla sig, som konsekvenserna för Kina att under dess lopp backa upp Ryssland. Nu börjar denna ståndpunkt påverka Kinas rykte och internationella relationer.

Tidigare i veckan rapporterade Kinamedia om hur USA släppt underrättelsetjänster som menar att Ryssland har bett Kina om militär hjälp, samt att man från kinesiskt håll sagt att man planerar att tillgodose denna förfrågan.

I går rapporterade Politico vidare att man inom EU har “väldigt trovärdiga uppgifter” om att Kina överväger bistå Ryssland med militär hjälp, enligt en högt uppsatt tjänsteman inom unionen som tidningen har pratat med.

Allt från Pekings fortsatta ovilja att kalla det inträffade för “invasion”, till diplomatisk och ekonomisk och nu även eventuell militär uppbackning av Ryssland är särskilt ödesdiger för Kinas ställning i östra och centrala Europa, där man på senare tid satsat stora resurser på att skapa inflytande och därmed försvaga enigheten inom EU.

I Foreign Affairs menar den alltid lika läsvärda Jude Blanchette att det var Xi Jinpings största utrikespolitiska misstag någonsin att i början av februari – ett par veckor innan invasionens början – i sitt möte med Vladimir Putin framhålla samarbetet mellan Kina och Ryssland som “gränslöst”.

Beslutet att ställa sig bakom Ryssland har rentav potential att försvaga Xi Jinpings ställning inom kommunistpartiet, inför den viktiga partikongressen i höst där har förväntas utses till ledare på en tredje mandatperiod, och därmed styra Kina längre än någon ledare sedan Mao Zedong.

Jag kommer skriva mer om missnöjet mot Xi Jinping och riskerna med detta i nästa upplaga av Kinamedia nyhetsbrev, som i vanlig ordning publiceras på måndag.