Några av de cirka 3 000 inspelade "vittnesmål" från Xinjiang, som granskats av New York Times och ProPublica.

Tusentals videor med ”vittnesmål” driver Kinas propagandakrig om Xinjiang

Med början i januari i år har tusentals videor cirkulerat på såväl kinesiska som utländska sociala medier, där till synes helt av varandra oberoende personer spontant rasar mot USA:s tidigare utrikesminister Mike Pompeo i synnerhet, och uppgifter om förtryck i regionen Xinjiang i allmänhet.

I dessa videor har uigurer, alltså personer tillhörande regionens största minoritetsfolk, fördömt den amerikanska utrikesministerns uttalanden och istället berättat om hur bra ställt det är med deras livsvillkor i Xinjiang.

Till helgen publicerade New York Times en kartläggning av omkring 3 000 sådana videor, i samarbete med nyhetsorganisationen ProPublica.

Kartläggningen har fått stor uppmärksamhet då den dels visar hur kinesiska myndigheter använder sociala medier som Youtube och Twitter för att sprida sin propaganda om övergreppen, dels ger vid handen hur alla dessa videor som sprids är orkestrerade beställningsjobb.

New York Times menar att dessa videor utgör ”en av Kinas mest utvecklade ansträngningar att forma global åsiktsbildning”, och inleder det multimediala reportaget med rubriken ”We Are Very Free” på följande vis:

These and thousands of other videos are meant to look like unfiltered glimpses of life in Xinjiang, the western Chinese region where the Communist Party has carried out repressive policies against Uyghurs and other predominantly Muslim ethnic minorities.

Most of the clips carry no logos or other signs that they are official propaganda.

But taken together, the videos begin to reveal clues of broader coordination — such as the English subtitles in clips posted to YouTube and other Western platforms.

Rubriken kommer sig av att ”vi är väldigt fria” är en fras som ordagrant upprepas i flera av dessa videor. Andra snarlika formuleringar från personerna i videosnuttarna är att de är ”födda och uppvuxna” i Xinjiang (土生土長) samt att Pompeo och andra ”pratar nonsens” om övergreppen i Xinjiang (胡說八道).

Det snarlika språket är alltså grund till misstankar för att de intervjuade personerna har tvingats eller i alla fall uppmanats avfärda det förtryck som drabbar deras egen minoritetsgrupp.

New York Times har dessutom identifierat en bilmekaniker, som sade att lokala propagandamyndigheter låg bakom videon som spelats in där han fördömde Mike Pompeo och framhöll den underbara tillvaron i Xinjiang. Mekanikern gav reportrarna ett nummer till en lokal tjänsteman, som dock inte svarade i telefonen.

För den som behöver ännu tydligare bevis för att rör sig om en propagandakampanj , så är det bara titta närmare på distributionen av videosnuttarna, som ger en fascinerande inblick i hur kinesiska aktörer sprider propaganda från inhemska till utländska plattformar.

Bara några dagar efter att Mike Pompeo 19 januari benämnt övergreppen i Xinjiang som ”folkmord”, så började de första ”vittnesmålen” från etniska minoriteter i Xinjiang dyka upp på en kinesisk app vid namn ”Granatäpple-molnet”.

Appen tillhör den lokala avdelningen av partitidningen Folkets dagblad, och namnet är hämtat från en propagandaslogan som uppmanar alla etniska folkgrupper i Kina att förena sig och gå samman lika nära som kärnorna i ett granatäpple.

Från appen spred sig dessa videor senare till andra kinesiska sociala medier och plattformar, innan de sedan började dyka upp på framför allt Youtube och Twitter.

På Twitter spreds videoklippen främst av konton som registrerats under de senaste månaderna, och hade inga eller bara någon handfull följare. Som bilden nedan visar, så adderade dessa konton några till synes slumpvis utvalda tecken i slutet på varje tweet för att undvika upptäckas som spam:

Slumpvis adderades tecken i slutet av varje post syftar till att undvika upptäckt av Twitters spamfilter.

Klippen innehöll dessutom källkod från appen ”Granatäpple-molnet”, och verkar ha fungerat som en slags lagringsplats för vidare spridning av klippen, som bland annat ägt via tjänstemän från Kinas utrikesministerium.

I dessa klipp så avfärdas alltså Mike Pompeo, men även utländska företag som uttryckt oro för tillståndet i regionen får sig en känga. Främst då svenska klädföretaget H&M, som tidigare i år utsattes för en bojkott i Kina.

En video som visas i New York Times reportage, föreställer ett par i en soffa med ett barn i förskoleåldern. Pojken frågar mamman vad H&M är för någonting, varpå han får svaret: ”H&M är ett utländskt företag som använder vår bomull från Xinjiang, men också baktalar Xinjiang, är H&M elaka eller inte?”.

”H&M är jätte-elaka!” svara sonen, till synes väl inövat.

Denna video postades först på ”Granatäpple-molnet” 29 mars, och sedan på två stycken Twitterkonton av den sort som beskrevs ovan, med bara 20 minuters mellanrum. Någonstans i denna process har engelska undertexter också lagts till, för att även en utländsk publik ska uppfatta budskapet.

”Kampanjen mot H&M fortsätter”, konstaterar New York Times, och framhåller att över 800 videor relaterade till frågan om bomull och tvångsarbete lagts upp på ”Granatäpple-molnet” 21 juni. En stor del av dessa har sedan spridits till Youtube och Twitter.

New York Times och ProPublica uppger vidare att nya videos fortfarande läggs upp på den kinesiska appen varje dag. Dessa sprids sedan alltså vidare till utländska sociala medier som har förbjudits i Kina av politiska anledningar – men samtidigt fungerar som vitala plattformar för regimen i Peking att sprida sin politiska propaganda till utländsk publik genom.

Detta kan förvisso vid en första anblick framstå som ett något klumpigt konstruerat försök att myndigheterna att kontrollera narrativet kring Xinjiang.

Men som New York Times – och en intervjuad Mike Pompeo – mycket riktigt poängterar, så kan de falska vittnesmålen vara mycket effektiva som propaganda:

The clips’ effectiveness as propaganda comes in part because they will probably be most people’s only glimpse into Xinjiang, a remote desert region closer to Kabul than to Beijing.

The Chinese authorities have thwarted efforts by journalists and others to gain unfettered access to the indoctrination camps where hundreds of thousands of Muslims have been sent for re-education.

(…)

In a phone interview, Mr. Pompeo said friends, and occasionally his son, had come across the Xinjiang testimonials online and sent them to him.

As clumsy as the videos seem, he said, their influence should not be dismissed: “In places that don’t have access to a great deal of media, that repetition, those story lines have an ability to take hold.”

China’s propaganda efforts will keep getting better, Mr. Pompeo added. “They’ll continue to revise and become quicker, more authentic in their capacity to deliver this message,” he said.

Detta särskilt i kombination med att utomstående aktörer inte tillåts tillträde till Xinjiang.

Kinamedia har tidigare i år skrivit om vad som händer med utländska medier som försöker rapportera på plats i Xinjiang, samt hur FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i snart tre års tid förvägrats tillgång till regionen.

Redan i slutet av maj rapporterade Associated Press om hur dessa ”vittnesmål” från Xinjiang är beställningsjobb från regionens myndigheter.

Nyhetsbyrån hade då kommit över dokument där tjänstemän instrueras att ”hitta en uigur som talar flytande kinesiska”, för att sedan filma en minutlång video som svar på Mike Pompeos uttalanden om Xinjiang:

But the text obtained by AP is the first concrete confirmation that the videos are anything but grassroots. Sent in January to government offices in the northern city of Karamay, the text told each office to find one Uyghur fluent in Mandarin to film a one-minute video in response to Pompeo’s “anti-China remarks.”

“Express a clear position on Pompeo’s remarks, for example: I firmly oppose Pompeo’s anti-Chinese remarks, and I am very angry about them,” the text said. “Express your feelings of loving the party, the country and Xinjiang (I am Chinese, I love my motherland, I am happy at work and in life, and so on).”

Via New York Times går det nu att se flera av de inspelade filmsnuttarna i sin helhet, tillsammans med skärmdumpar av klippens spridning på sociala medier.

Hela rapporten finns även publicerad på kinesiska, för den som vill sprida till vänner och bekanta i Kina.